Ansökningstiden för årets svenskspråkiga KIILA rehabiliteringskurs pågår som bäst och det är nu hög tid att skicka in sin ansökan. Den planerade KIILA-kursen börjar vid Härmä Rehab & Spa i höst och alla lantbruksföretagare i Svenskfinland är välkomna att söka.
Uppmaningen att agera så snart som möjligt kommer från Susann Rabb, rådgivare för arbetsförmågan vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA, och Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa vid Härma Rehab & Spa i Ylihärmä.
– Ifall man inte vet var man ska börja för att komma igång får man gärna ringa åt mig eller Susann så slussar vi er vidare, säger Jessica som även erbjuder sig att hjälpa till med ifyllandet av ansökningsblanketten.
– Det kan kännas osäkert för en som inte är van vid dylika blanketter då man måste vara tydlig och utförligt förklara sitt mående på olika plan så att Folkpensionsanstalten, FPA, förstår ens situation.
KIILA rehabilitering är en yrkesinriktad rehabiliteringskurs för alla åldrar, syftet är att förbättra arbetsförmågan så att man ska kunna fortsätta sitt arbetsliv.
Kursen vänder sig till den med sjukdom eller skada som har bidragit till att arbetsförmågan försämrats och med den möjligheten att förtjäna sitt uppehälle – eller som kommer att göra det under kommande år.
Även om man önskar hjälp av sakkunniga i yrkes- och arbetshälsorelaterade frågor eller behöver stöd för att fortsätta orka med arbetslivet tillhör man målgruppen.
Svenska kursers vara eller inte vara
Kursen innefattar en öppenvårdsdag och tre grupperioder om sammanlagt 13 dygn vid Härmä Rehab & Spa, det enda stället i landet som ordnar svenskspråkiga KIILA-kurser.
Minst fem deltagare behövs för att kursen ska bli av, maxgränsen är åtta.
– Det låter inte som många platser, men vissa år har det varit svårt att fylla dem och om finlandssvenska bönder inte deltar i kurserna så ordnas de snart inte längre på svenska, säger Susann.
– Det gäller all rehabilitering, men speciellt KIILA, förtydligar Jessica. Vi kan ordna max 13 KIILA kurser per år och vi kan inte hålla platser åt de grupper som inte fylls.
Båda upplever att intresse finns, men att bönderna ändå inte söker av olika anledningar.
En kan vara att de upplever det som tröttsamt att fylla i blanketter och att fixa B-intyg, och kanske är det de som har störst behov av rehabilitering som orkar minst.
– Man kan börja med att kontakta företagshälsovården eller sin hälsovårdscentral, säger de. Rehabilitering är till för att man ska ta hand om sig medan man ännu kan och det inte har gått för långt. Om man inte tagit hand om sig under lång tid och har många sjukdomar kan FPA bedöma att man är i för dåligt skick, men då finns det andra kurser att söka.
Gemenskap och förståelse
KIILA-kurser handlar lika mycket om fysiska som psykiska åkommor och om att hitta verktyg för att jobba vidare. Alltså inte enbart om motion och träning, utan även om möjligheten att ta det lugnt och låta kroppen läka.
– Många som tidigare deltagit säger sig ha uppskattat gemenskapen med andra bönder och att de fått möjligheten att diskutera och fått ett socialt stöd, säger Susann.
– De skapar WhatsApp-grupper, har återträffar och håller kontakten livet ut, fortsätter hon. När man åker på andra typer av rehabiliteringskurs är det blandat klientel, men här är alla som deltar bönder så det finns en förståelse för yrket och dess problem.
Att prata om fysiska utmaningar är för många enklare än att dela med sig av eventuella mentala problem eller att man inte orkar psykiskt. Kursprogrammet är till stor del individuellt och de gånger man är i grupp är det fritt upp till var och en att dela med sig av hur mycket eller hur litet man vill.
– Att kursen pågår under 1-1,5 år gör att deltagarna hinner implementera den kunskap de får, säger Jessica. Man får prova sig fram för att göra en livsstilsförändring som ofta börjar med att man behöver ändra sitt tankemönster.
– Jag önskar att bönder ska fara på de här kurserna då de annars mest är hemma och har så fruktansvärt mycket arbete att de aldrig hinner fundera på sig själva och på vad som är viktigt för dem i livet, säger Susann.
– Sök genast, vänta inte längre! Och om du får en plats, håll den och känn dig utvald av FPA, manar Jessica. Ansökan kan lämnas in genast, B-blanketten kan komma senare om det tar tid att fixa den.
KAJ-land på kartan
Jessica Havulehto delar för närvarande sin arbetstid mellan Härma Rehab & Spa och Vörå kommun. Tack vare humorgruppen KAJ:s enorma framgångar har kommunen upplevt ett ökat intresse och vill därför bidra med olika evenemang.
Det betyder att extra händer och energi behövs för alla de projekt och evenemang som plötsligt planeras i kölvattnen av KAJ:s framfart och det är då som Jessica kommer in i bilden.
– Nu har vi nyligen haft presidentbesök i Vörå och vi har ordnat vårmarknad, berättar Jessica. Och under Eurovisionsveckan blir det konst- och kulturvecka med musikkonserter varje dag.
En bastu på hjul, som ännu står på kommungårdens parkering när intervjun görs, har sedermera åkt iväg tillsammans med två bastuambassadörer.
Rutten går till Berlin via Stockholm och Köpenhamn och syftet med resan är att sprida bastukultur. Men visst är det en rolig grej också!
– Allt som sker nu är bevis på att den levande landsbygden finns, säger Jessica. Och det här är en möjlighet för oss, nu när Vörå har blivit känt.
Bland annat håller hon på att sammanställa ett register för stugor och bastur som privatpersoner vill hyra ut till turister i sommar.
– Det här blir ett ben till för bönderna att stå på, fortsätter hon. De som kommer hit vill uppleva Vörå med omnejd och då kan vi erbjuda skärgård, sommarteater, muséer, kulturliv och idrottsmöjligheter i form av vandrings- och cykelleder.
– Bara det att här finns frisk luft, skärgård och åkrar är en upplevelse för många! Och vi duger som vi är!