Sedan hösten 2016 har det i Finland varit obligatoriskt att tillsätta D-vitamin i fettfri, homogeniserad mjölk, även kallad skummjölk. Förordningen gäller både konventionell och ekologisk mjölk, som ska berikas med 10 mikrogram D3 per 100 ml. Ifjol dracks det 1,5 miljoner liter ekomjölk i skolor och daghem som en följd av bestämmelsen.
– Målet med förordningen var att öka användningen av ekologisk mjölk på daghem och i skolor. Den ekologiska mjölken har nämligen tidigare inte varit D-vitaminberikad i Finland, vilket varit en av orsakerna till att skolor och daghem inte använt den. På det här sättet får också de barn som dricker ekomjölk nu samma tillgång till D-vitamin som andra barn. Förordningen om obligatorisk D-vitaminisering av homogeniserad, fettfri mjölk är en del av regeringens program för utveckling av ekobranschen, förklarar Anna Lemström, livsmedelsöverinspektör på Jord- och skogsbruksministeriet.
Stöd av EU:s skolmjölksprogram
Att berika mjölk med D-vitamin är något som av tradition görs helt på frivillig basis i Finland.
– Det finns alltså ingen lag på det och ändå har hela industrin ställt sig bakom D-vitaminiseringen ända från första början, vilket man kan lyfta på hatten för, säger Lemström.
D-vitamin tillsätts alltså i praktiken i all konventionell mjölk i Finland, men har inte tidigare tillsatts i ekologisk mjölk. I Sverige är däremot D-vitaminiseringen av mjölk – även ekologisk sådan – obligatorisk enligt lag.
Fram till 2016 var det alltså i praktiken endast den konventionella mjölken som D-vitaminberikades i Finland. Statsrådets förordning om obligatorisk D-vitaminisering gäller endast den fettfria mjölken, eftersom den rekommenderas ur näringsmässig synpunkt och den får också procentuellt sett mest understöd av EU i form av skolmjölksprogrammet.
D-vitamin tillsätts därtill endast i homogeniserad, fettfri ekomjölk.
– Det betyder att det på marknaden fortfarande finns ohomogeniserad, fettfri ekomjölk utan tillsatt D-vitamin, förklarar Lemström.
Orsaken till att mjölken måste vara homogeniserad för att man ska tillsätta D-vitamin är att D-vitaminet inte fördelas på rätt sätt i ohomogeniserad mjölk. D-vitamin är nämligen fettlösligt och koncentreras i gräddskiktet i ohomogeniserad mjölk. Ifall man inte skakar mjölken innan man häller upp den så blir inte D-vitaminet jämnt fördelat.
– Många konsumenter och speciellt ekokonsumenter uppfattar homogeniseringen som skadlig för hälsan och föredrar ohomogeniserad mjölk. Kanske det ligger något i det, men det finns inte tillräckliga undersökningar på det här, så det borde undersökas närmare, funderar Lemström.
1,5 miljoner liter ekomjölk i fjol
Enligt föreningen Pro Luomu drack skol- och dagisbarnen 1,5 miljoner liter ekomjölk under läsåret 2017-2018. Föreningen hänvisar till Livsmedelsverkets uppgifter som ger vid handen att ekomjölkens andel av all mjölk som fick skolmjölkstöd var cirka 9 procent under förra året.
Sammanlagt 78 kommuner utnyttjade det förhöjda stödet för ekomjölk. Mest ekomjölk serverades åt barnen i Borgå, St: Michel, Träskända, Ylöjärvi och Nokia. I dessa städer gick det åt sammanlagt 100.000-150.000 liter ekomjölk i skolor och daghem.
Föreningen Pro Luomu uppger dock att Livsmedelsverkets statistik inte klargör hur många kommuner som helt har övergått till ekomjölk, eftersom stödet har sökts för rätt varierande mängder ekomjölk.
Det förhöjda skolmjölksstödet har utbetalats för ekomjölk och -frukt från och med början av 2017 och är ett EU-stöd. Finland får sammanlagt 3,8 miljoner euro för mjölk och 1,6 miljoner euro för frukt och grönsaker. För mjölkens del betalas stödet enbart för fettfri, D-vitaminiserad mjölk.
Bakom det förhöjda stödet till ekomjölk finns statsrådets principbeslut från 2016 där det slås fast att 20 procent av råvarorna i de offentliga köken bör vara ekologiska år 2020. I principbeslutet uppmanas de offentliga köken att i sina upphandlingar främst köpa ekologisk mjölk.
Den D-vitaminberikade ekomjölken finns att få både i 10-litersförpackningar för storkök och i vanliga litersförpackningar i vissa affärer.
– Den D-vitaminberikade ekomjölken har kanske kommit litet långsammare in på den riktiga konsumentmarknaden än i skolor och på daghem. I affären finns ju både den ohomogeniserade fettfria ekomjölken utan tillsatt D samt då den nya homogeniserade samt D-berikade varianten. Man har velat ge valet åt konsumenterna, konstaterar Lemström, som är nöjd över att förordningen har haft en positiv inverkan på konsumtionen av ekomjölk.
”Eko-lagstiftningen borde ses över”
Enligt kostundersökningar som gjorts inom EU förekommer D-vitaminbrist i hela EU-området, men bristen är mer uttalad i Norden.
– Å andra sidan är vi ganska medvetna här i Norden. Våra livsmedel berikas och vi är mer ”tekniskt” inställda till vårt ätande än man är i sydligare länder, funderar Lemström.
Hon har också funderat över skillnaderna mellan Finland och Sverige i inställningen till ekoprodukter och konstaterar att lagstiftningen borde ses över på EU-nivå.
– Initiativet till D-vitaminiseringen av ekomjölken kom faktiskt från ekosidan. I Sverige har man lyckats få ut mycket fler ekoprodukter på marknaden än vi tack vare ett litet mindre konventionellt synsätt på eko. Problemet är att vissa personer är ganska övertygade om att vad man än tillsätter i ekologiska produkter så är det förkastligt. Ekoprodukter borde enligt dem vara så rena som möjligt.
Själv tycker Lemström att den stora frågan är vad som egentligen är ekologiskt?
– Ska eko vara lika med helt rent och orört, eller borde man då det gäller eko mer se enbart till produktionsmetoder?
Lemström förespråkar det senare och tycker att det skulle vara lättast om man på EU nivå skulle göra det möjligt att berika ekologiska livsmedel om det finns näringsmässiga grunder till det.
– Därför skulle jag också helst välja att ta bort lagstiftningen om eko på EU-nivå. Det skulle enligt mig vara en stor förbättring.