Samhälleliga centraliseringsreformer leder till försvagningar och i längden till folkligt missnöje på landsbygden. Det framgår av en forskningsrapport som ÅA-forskaren Kenneth Nordberg har skrivit i samband med projektet Landsbygdssäkring.
Rapporten ”Centraliseringsreformer och landsbygden – en modell för distribuerad landsbygdssäkring” presenterades på ett slutseminarium för det ÅA-koordinerade leaderprojektet Landsbygdssäkring.
– Vi har fokuserat på att kartlägga konsekvenser av centraliseringsreformer i olika typer av landsbygd, säger Kenneth Nordberg, projektforskare i regionalvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa.
I undersökningen har förstoringsglaset riktats mot viktiga funktioner såsom företagsliv, boende och service, infrastruktur samt social sammanhållning och socialt kapital.
Att främja regional jämlikhet och en rättvis behandling av invånarna är ett centralt mål inom landsbygdssäkring som på engelska kallas rural proofing.
– Det måste samtidigt framhållas att det handlar om en metod som har kritiserats hårt på internationellt håll. Man anser bland annat att landsbygdssäkringen kommer in för sent i den samhälleliga processen och att inflytandet är för svagt, påpekar Kenneth Nordberg.
Sideby hårt drabbat av kommunal centralisering
Under projektets gång har det gjorts fyra fallstudier i Österbotten: Sydösterbotten, Sideby (glesbygd), Bergö (glesbygd, skärgård) och Maxmo (kärnlandsbygd, glesbygd och randområde för pendling).
– Ett särfall är Sideby som har drabbats hårt efter kommunsammanslagningen i Kristinestad. Ortens profil som gammalt kommuncentrum saknas numera i förhållande till de omgivande grannbyarna.
– Enbart under åren 2013-2017 har Sidebys befolkning minskat med 9 procent. Invånarna klagar över att så gott som allt i serviceväg har försvunnit. Också föreningslivet är svagt med undantag av jaktföreningsverksamheten.
– Att befolkningen i Sidebyområdet talar både svenska och finska medför därtill ett splittrat elevunderlag, tillägger Nordberg.
Däremot håller Bergö och även Maxmo ställningarna. Orterna karaktäriseras av obetydlig befolkningsminskning.
– Endast en femtedel av Bergöborna jobbar på hemön. Istället är det naturen, skärgårdsmiljön och den sociala sammanhållningen som gör orten attraktiv. Dessutom upplevs den lokala servicenivån vara av god klass.
– I Maxmo, som är splittrat i en fastlands- och skärgårdsdel, verkar sammanhållningen har förstärkts efter de genomförda kommunsammanslagningarna, säger Nordberg.
”Smart krympande”
Sammanfattningsvis konkluderas det i rapporten att olika centraliseringsreformer minskar landsbygdens representation i beslutsprocesser och möjligheter att påverka. Påverkningsmöjligheter är vid sidan av tillgången av service en viktig faktor på landsbygden.
Indirekta konsekvenser är att byarnas vitalitet och sökande efter egna lösningar avtar. Detta leder i sin tur till ett växande lokalt missnöje med rådande offentliga strukturer.
Kenneth Nordberg poängterar att landsbygden inte alls är något enhetligt område. I själva verket finns det olika typer av behov på fältet.
– Det bör finnas någon extern offentlig aktör – till exempel kommunen eller byaråd – som driver på utvecklingen så att det bildas konstruktiva nätverk i byarna. Det räcker inte med att enbart skjuta till helikopterpengar. Att satsa på att utveckla användningen av resurser är ett bättre alternativ, säger Nordberg.
I rapporten föreslås det ytterligare att landsbygdsorter kunde satsa på så kallat ”smart krympande”. Man kunde därmed gå in för att förstärka det kvalitativa som platserna har att erbjuda istället för att göra befolkningsminskningen till stigman.
Urbanisering en megatrend
Gösta Willman, före detta stadsdirektör i Nykarleby, framhåller att urbanisering är en megatrend i dagens samhälle även om mottrender inte saknas.
– Jag läste nyligen en Yle-text om utflyttningen till landsbygden till Frankrike. Enligt texten är den nuvarande franska gröna vågen den starkaste sedan 1940-talet.
Willman betonar att de finländska kommunernas ekonomi är i sämre skick än någonsin just nu.
– Antti Rinne spår att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft 2023. Om den reformen inte blir av bäddas det för en större kommunreform. I så fall finns knappast Nykarleby, Vörå och Kristinestad i nuvarande form 2030.
– I fråga om centraliseringar spelar svenska språket en klart större roll här i Österbotten än vad som kommer fram i den aktuella ÅA-rapporten.
Gällande nedläggningar av byskolor och daghem konstaterar Willman att det inte är första gången som skolslakt förekommer på landsbygden.
– I tiderna minskade antalet byskolor från nio till en i min hemkommun Purmo, säger Willman.
Övriga talare på slutseminariet var Malax kommundirektör Jenny Malmsten som berättade om äldreboendet på Bergö samt ex-chefredaktören Dennis Rundt som fokuserade på ”Glesbygd i centraliseringen” med Kristinestad som exempel.