Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) medger att mycket ännu är öppet kring EU:s kommande gemensamma jordbrukspolitik CAP27, när hans CAP-turné besöker Salo tisdag förmiddag. Finland har ändå ganska klara linjer och avsikten med CAP-turnén är inte minst att förankra dem.
– Vi vet dock inte ännu när vi kan inleda programperioden för den nya politiken, säger ministern. Den är planerad att inledas 2021, men det kan hända att vi behöver ett eller kanske rentav två tilläggsår.
Det är närmare 150 deltagare, varav cirka en femtedel svenska SLC-medlemmar, som anlänt till medborgarinstitutet i Salo tisdag förmiddag. Lite under hälften är under 50 år.
Minister Leppä är själv mån om att framhålla minskningen av byråkratin i den kommande perioden.
– Nu finns det faktiskt en realistisk möjlighet att den gemensamma jordbrukspolitiken förenklas, eftersom den är avsedd att vara målinriktad. Medlemsländerna ska få mer svängrum än hittills att anpassa sina tillvägagångssätt för att nå målen.
Länderna åläggs i vilket fall som helst att satsa på riskhantering, men också det anser ministern är en bra sak.
Däremot är Finland konsekvent emot tanken att lägga ett tak för fullt stöd på 60.000 euro och 100.000 euro för stöd överhuvudtaget, så som EU-kommissionen har föreslagit.
– Vi anser att det här är något medlemsländerna ska kunna bestämma.
Finland gillar inte heller EU-kommissionens förslag om att införa ett ekosystem i den första pelaren, det vill i praktiken säga det som vi idag kallar grundstödet.
– Vår erfarenhet är att vi ska hålla ekoersättningar i den andra pelaren, alltså landsbygdsutvecklingsstödet, säger Jari Leppä.
Ministern är däremot positiv till att tvärvillkoren och förgröningsstödet skulle avvecklas, även om det i stället införs klimat- och miljökrav, till exempel skydd av torvmark.
Finansieringen ännu stötestenen
En stor stötesten, när det gäller hela CAP27 är dock finansieringen under den kommande perioden, som enligt planerna varar 2021-2027.
Dels inverkar det brittiska utträdet Brexit och sedan behöver EU pengar för att finansiera nya växande behov. Ett exempel på det är invandringsfrågan. Läget inom unionen är oroligt också i övrigt.
De finansieringsramar som EU-kommissionen har föreslagit skulle innebära beskärningar på i praktiken 15 procent av de direkta stöden och 26 procent av landsbygdsutvecklingsstöden.
– I Finland kan vi i alla fall inte gå med på beskärningar i finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, inte heller landsbygdsutvecklingsprogrammet som är mycket viktigt för oss. Man kan inte ställa nya krav på jordbruket och sedan tacka med att minska finansieringen av kraven.
Beslut i höst?
Besluten om hur CAP27 förverkligas ska fattas i höst under Finlands ordförandeskap – enligt planerna.
– Vi är förberedda på att ett beslut ska fattas, men det är en stor utmaning. Vi är emellertid tvungna att trycka hårt på för våra intressen nu, eftersom vi inte kan göra det som ordförandeland. Då måste vi se till alla medlemsländernas intressen.
Situationen är utmanande
I det här skedet får deltagarna komma in via sin mobiltelefon för att meddela med vilka ord de vill beskriva situationen på sin egen gård. Utmanande är det mest använda ordet i enkäten. Också ett antal svenska ord dyker upp, bland annat utmanande. Andra exempel är osäker, positiv och bra.
– Ordet utmanande har också varit mest använt eller bland de mest använda på de övriga tillställningarna under CAP-turnén, kan minister Leppä berätta.
Det är ungefär samma eller motsvarande ord som dyker upp när deltagarna uppmanas ta ställning till situationen för hela Finlands jordbruk. Nu är emellertid ordet svårt det ord som får flest röster åtminstone en stund, men så småningom får åter utmanande fler och fler röster. Också ordet olönsamt dyker upp.
– Det är i övrigt ganska vanligt att man ser ljusare på situationen för sin egen gård än för jordbruket i allmänhet, förklarar minister Leppä.
Att publiken är inställd på att faktiskt delta i utfrågningen kommer tydligt fram då tekniken verkar släpa lite efter:
– Det funkar inte, hojtar flera.
– Det är säkert för att det är rusning, säger ministeriets ledande kommunikationsexpert Pekka Väisänen.
Efter en stund löper tekniken i alla fall åter.
Polariseringen borde stoppas
Under frågestunden ser Andreas Johansson från Pargas ett stort problem i polarisering, dels där jordbrukarna ställs mot andra grupper i samhället och dels bland jordbrukarna själva, till exempel beroende på produktionsinriktning eller storlek.
– Försök beakta i reformarbetet att polariseringen måste stoppas. Det är kanske inte meningen att alla ska ha precis samma stöd, men det är allvarligt när jordbrukarna börjar motarbeta varandra. Det pratas för litet om det här, ingen vågar tala klarspråk om den frågan. Gör det!
– Problemet är bekant och det stämmer att vi måste göra något åt det, svarar minister Leppä.
Efterfrågat: produktionskopplat stöd
Deltagarna uppmanas också svara på en fråga om vad de tycker är de bästa verktygen att möta utmaningarna inom jordbruket.
De flesta anser att produktionsbundet stöd är bäst. Följande är stöd för miljö- och klimatåtgärder och det tredje på listan är stöd för investeringar och strukturåtgärder på landsbygden.
Jari Leppä är speciellt glad över att investeringar får så många röster.
– Det verkar lovande, säger han.
På frågan om hur jordbruket ska uppnå en starkare position inom livsmedelskedjan får bildande av producentorganisationer klart flest röster, men också grundande av inköpsringar för att få ner kostnaderna får många röster.
En bekräftelse på vartåt det går
Utöver Andreas Johansson från Pargas är SLC:arna Mickel Nyström från Korpo samt Christer Jägerskiöld från Kimito och Johan Holmström från Tenala på plats.
Mickel Nyström anger intresset för stödet i framtiden som orsak till att möta upp och de övriga instämmer.
– En fingervisning fick vi väl, fastän ingenting är klart ännu säger Mickel Nyström.
– Vi fick väl en bekräftelse på det vi visste, säger Andreas Johansson.
– Det intrycket fick jag också, säger Johan Holmström.
När det gäller inbesparingar i stödfinansieringen i framtiden, är Mickel Nyström optimist.
– Pengarna minskar kanske inte så mycket, men vi får säkert vara beredda på omprioriteringar eller omstruktureringar, säger han. Sedan kommer det att bli nödvändigt att hitta lösningar för den enskilda gården.
Också Andreas Johansson tror att stöden kommer att bli mer riktade i framtiden eller riktas annorlunda än hittills.
Christer Jägerskiöld tror inte att det kommer att bli gynnsammare för jordbruket på en tid, men han är inställd på att fortsätta.
– Vi får lov att anpassa oss, säger han.
– Det att man ser på situationen som en utmaning är väl i alla fall positivt, tycker Andreas Johansson.
– Det tror också jag är viktigt, säger Johan Holmström. Det tvingar en att söka lösningar. Man måste sträva framåt för att överleva.
Alla fyra vill gärna se den kommande stödpolitiken som en sporre att utvecklas och satsa.
– Det kan förstås vara önsketänkande, säger Andreas Johansson.
Tror inte på mindre byråkrati
De fyra tror emellertid inte riktigt på att byråkratin inom jordbruket minskar, men å andra sidan så upplever de inte heller byråkratin inom jordbrukspolitiken som det värsta problemet.
– Det är ju ett sätt för oss att kunna påvisa att vi har gjort något och gjort det rätt, menar Mickel Nyström. Men det kräver förstås lite kunskap om det vi gör.
– En förenkling kan i alla fall göra det lättare att välja vilka åtgärder vi ska eller vill vidta på gården, menar Christer Jägerskiöld.
– Men nu beror det också på vilken byråkrati man avser, menar Johan Holmström. Jag tycker till exempel inte att stödansökan är något större problem, utan det är kanske mera övervakningen som upplevs som stressande.
Talet kommer in på den kommunala byråkratin, till exempel när det gäller bygglov och annat.
– Det finns visserligen stora variationer mellan kommunerna avrundar Christer Jägerskiöld.
Läs också:
CAP27-turnén nådde Nurmijärvi: Skeptisk inställning bland odlarna