I år fyller EU:s gemensamma jordbrukspolitik 60 år. I början av 1962 undertecknades den första CAP-förordningen som lade grunden för en öppen marknad. I det skedet omfattade CAP ännu bara sex länder.
Det ursprungliga målet var att skapa en öppen marknad för jordbruksbaserade livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser. Under åren har jordbrukspolitiken genomgått åtskilliga förändringar. Numera reglerar CAP jordbruket i 27 medlemsländer.
Jordbrukspolitiken har under årens lopp fått både ros och ris av misstrogna bönder och politiker. En uppmärksammad brytpunkt kom 2003 under ledning av den österrikiska agrarkommissionären Franz Fischler, som började frikoppla stöden från produktionen.
Fischler motiverade sitt förslag med smörberg och vinsjöar, överskott som skapades av subventioner som missaktade efterfrågan på marknaderna. Frikopplingen skulle framför allt strömlinjeforma produktionen bättre efter marknadens behov.
Några år senare lanserades den så kallade förgröningen med ekologiska fokusområden. I dag fokuserar EU på klimatet och en grönare och mindre resurskrävande matproduktion. Följaktligen reagerar dagens CAP något mer dynamiskt på efterfrågeläget.
Den nuvarande kommissionen driver en grön giv med tydliga, ideologiska principer för en klimatskonande jordbrukspolitik. Användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel reduceras. Dugliga åkrar hamnar i träda. Det fungerar kanske i goda tider.
Världshandeln hotar att lamslås
Plötsligt ställer Rysslands krig mot Ukraina ett streck i räkningen. Jordbruket har med med en gång uppgraderats till en livsviktig strategisk resurs. Priserna på livsmedel stiger och hungern hotar att bli en realitet, till och med i Europas närområden.
Världshandelsorganisationen WTO varnar för en halvering av världshandeln som en följd av kriget i Ukraina. Den ryska invasionen har inte bara förorsakat en humanitär kris. Enligt ekonomer hotas världsekonomin av inflation och recession.
Priserna på spannmål och gödsel har stigit över smärtgränsen som en följd av tilltagande spänningar och kriget i Ukraina. Det råder knapphet på marknaderna men direkta manipulationer kan enligt kommissionen inte heller uteslutas.
EU:s agrarkommissionär Janusz Wojciechowski antyder att president Vladimir Putin med flit håller inne med jordbruksprodukter för att framkalla hunger. De ryska stridskrafterna har systematiskt börjat angripa jordbruk och enskilda bönder, skriver tyska medier.
EU stöder innovationer
Europeiska politiker har vidtagit de första säkerhetsåtgärderna för att trygga matförsörjningen. Nyligen beslöt EU:s jordbruksministrar att jordbrukarna får använda ekologiska fokusarealer för bete, skörd eller odling utan att stödet påverkas.
Parallellt utvecklas EU:s jordbrukspolitik vidare på ett sätt som ska gynna nya idéer och effektivitet. En viss början är gjord, medlemsländerna har fått större friheter. Bonden ska producera mat för omgivningen enligt de lokala förutsättningarna.
EU öppnar sig aktivt för innovationer. Jordbruket i andra delar av världen förändras och Europa måste hänga med. Automatisering och ny utsläppsfri teknik ska utvärderas utan fördomar, likaså den nya gentekniken för växtförädling.
I framtiden ger kolodling nya chanser för jordbrukare att vända klimatkrisen till en fördel. Samtidigt går utvecklingen mot en mer pragmatisk och lokalt inriktad jordbrukspolitik. Nationella strategiska planer ger husbonden fler lokala friheter.