Budgetmanglingen:
Den nationella motfinansieringen
av jordbruksstöden är tryggad
Tryggandet av den nationella motfinansieringen för jordbruksstöden vid åtminstone dagens stödnivå, en fördubbling av bränsleskatten på torv samt en prismekanism enligt brittisk modell var det väsentligaste för primärnäringarna vid budgetmanglingen.
Man kan också notera att elskatten sänks till EU:s miniminivå och att jordbruket tilldelas 80 miljoner för hållbara investeringar och kolsänkor. Underskottet i statsbudgeten för 2021 blir 10,8 miljarder euro.
– Den här statsbudgeten fokuserar på stimulansåtgärder. Vi befinner oss i ett ytterst allvarligt läge och de ekonomiska utsikterna för nästa år är osäkra. Coronapandemin kostar Finland fyra miljarder euro, säger statsminister Sanna Marin (Sdp) när hon inleder presskonferensen efter regeringens budgetmangling på onsdagseftermiddagen.
65 miljoner till Makera
Regeringen beslutade vid budgetmanglingen att reservera 7.788 miljoner euro för den nationella finansieringen av jordbruket och landsbygdens utveckling under EU:s nästa budgetperiod 2021-2027. Av summan är 65 miljoner euro finansiering ur gårdsbrukets utvecklingsfond Makera, som baserar sig på tidigare beslut. Finansieringen kompletterar EU-finansieringen som man avtalat om i juli 2020.
När det gäller 2021 har man ännu inte beaktat EU:s finansieringsbeslut från juli. EU-finansieringens andel av budgeten preciseras i samband med den kompletterande budgeten när EU specificerar sina nationsvisa förslag. Regeringen beslutade endast om huvudpunkterna för fördelningen av återhämtningsfinansieringen. Finansieringspaketet för jordbruk och landsbygdsutveckling kompletteras senare med EU:s återhämtningsfinansiering till EJFLU.
De nationella besluten om omfattningen av och innehållet i EU:s återhämtningsåtgärder preciseras senare efter att lagstiftningen på EU-nivå är klar.
Genom finansieringspaketet kompletteras finansieringen av åtgärderna inom jordbruket och landsbygdsutvecklingen så att finansieringen kan hållas åtminstone på dagens nivå. De nationella anslagen och EU-anslagen kommer att ingå i de kommande ramarna och i de årliga budgetförslagen.
Torven ska minskas till hälften 2030
Det blir en höjning av skatten på torv till 2,7 euro per megawattimme. Det betyder att skatten på torv fördubblas och dessutom byggs det in en prismekanism enligt brittisk modell.
Regeringens beslut följer energiskattearbetsgruppens förslag från början av september, att höja skattenivåerna på alla bränslen för uppvärmning så att skatteintäkterna från dem ökar med 105 miljoner euro. Finlands klimatpanel har rekommenderat den modell som regeringen har beslutat om.
– Tanken är att utsläppshandeln, som är ofördelaktig för torven som energikälla, leder till att användningen av torv minskar till hälften 2030. Vår målsättning om att hälften av torvförbränningen ska avskaffas till 2030 kommer därmed att förverkligas. Avsikten är att de som förlorar inkomster ska stödas, ingen ska glömmas bort, säger inrikesminister Maria Ohisalo (Grön).
Elskatten sänks redan nästa år till EU:s miniminivå, någonting som enligt regeringen både är ett led i klimatarbetet samt ett sätt att trygga konkurrenskraften för Finlands exportindustri. Skatten på oljeuppvärmning kommer alltså att höjas. Noteras kan också att jordbruket tilldelas 80 miljoner euro för miljömässigt hållbara investeringar och kolsänkor samt att regeringen stöder mikroföretag genom att höja gränsen för moms från 10.000 till 15.000 euro.