Bröderna Ehrs har goda
erfarenheter av bondböna

Merparten av de som odlar proteingrödor väljer ärter framom bondböna. Den största orsaken är att växttiden är längre för den senare, vilket kan göra skördearbetet utmanande. Men Tommy Ehrs i Vörå har skördat bondböna varje år sedan starten 2011.

– Mina erfarenheter av bondböna är faktiskt goda. Jag vet att många tycker det är en utmanande växt som skördas sent och därför går de flesta in för ärter. Men för oss passar bondböna bättre än ärter, säger Tommy Ehrs, som har en jordbrukssammanslutning med sin bror i Vörå.

Den enskilt största orsaken till valet av bondböna är att bröderna har svinproduktion. Enligt Ehrs har bondbönan högre proteinhalt och lämpar sig bättre än ärter som proteinfoder åt grisarna.

– Vi har också funderat på att övergå till ärter men eftersom vi lyckats skörda bondböna varje år sedan vi började med odlingen 2011 har vi kört på. Skulle vi inte ha svinproduktionen tror jag vi hade odlat båda, säger han.

Han har hört om många misslyckade försök med bondböna där skörden uteblivit helt. Men dylika missöden har inte han och brodern råkat ut för utan tröskning och torkning har lyckats alla år.

– Vi brukar så bondböna i början av maj och tröskningen sker vanligen i slutet av september. Men framgången blir mera varierad ju längre norrut man kommer och Vörå börjar nog vara på gränsen för att satsa på att odla bondböna, menar Ehrs.

Utmaningar finns

Förutom risker med sena skördar räknar han upp några andra utmaningar med bondböna. En är att sortutvecklingen går trögt och ett bevis för det är att han fortfarande använder samma sort – Kontu.

– Det har kommit nya sorter med kortare växtperiod och högre skörd men trots det har vi alltid kört med samma sort. Utvecklingen av nya sorter måste fortsätta, säger han.

En annan iakttagelse är att inte odla bondböna på torkkänsliga marker. För det tredje är också preparaten som finns för bekämpning av ogräs inte optimala, enligt Ehrs.

– Preparaten, som finns tillgängliga, är dyra och fungerar inte effektivt mot alla ogräs. Jag vet att det finns ett nytt medel i Sverige som registrerats men det får inte användas här ännu, berättar han.

Ehrs har aldrig behövt behandla mot några sjukdomar eller skadeinsekter. Däremot är chokladfläcksjuka vanligt förekommande men den lönar sig inte enligt honom att behandla.

– Det låter kanske lite konstigt, men den här sjukdomen bidrar till att bondbönan blir tröskfärdig. Så det är ingen katastrof om sjukdomen ifråga kommer in.

Han konstaterar att det liksom för spannmålen i Österbotten också ser bra ut för bondbönorna. I dagsläget ser det ut att bli en normal skörd för honom.

– En normal skörd för oss brukar ligga på mellan 2.500-3.000 kilo per hektar och där tror jag vi hamnar också i år.

Bidrar till varierad växtföljd

Ehrs, som odlar bondböna på 12-13 hektar årligen, kan inte säga exakt hur stor del av importerat protein han kunnat ersätta i svinproduktionen med att odla eget.

– Men så klart minskar vi på inköpen av protein och kan välja kompletterande foderkoncentrat som innehåller mindre proteinmängder och därmed blir billigare. Andra fördelen med proteingrödor är att vi får en mera varierad växtföljd. I och med att vi också odlar vitkål är passar bondböna bättre för oss än till exempel oljeväxter, förklarar han.

Just det faktum att proteingrödor är kvävefixerande och minskar behovet av konstgödsel har gjort att intresset för dem har ökat. Det har också Ehrs märkt efter mångårig odling av bondböna.

– I marken där vi odlat bondböna fås ett kvävetillskott till följande gröda och det är definitivt en bonus i dag med tanke på kostnaderna. Ekonomiskt är det vettigt att i högre grad gå in för kvävefixerande grödor och något som jag verkligen rekommenderar.

– Något som jag också efterlyser är att vi också kunde sälja bönor för livsmedelstillverkning och få ut ett mervärde av dem, säger han.

Foderindustrins behov av inhemskt protein har också ökat. Som exempel har A-foder i år som mål att få in 30 miljoner kilo, vilket är nästan en fördubbling från 2021.

– Vi har inga siffror ännu om vi når målet men enligt vad som blev inlämnat för stödansökan har odlingen av proteingrödor ökat mycket i Österbotten. Så speciellt på ärter kommer det finnas ett bra utbud. Men som alltid är det först efter skörden som vi vet hur det blir.

– För ärterna ser det tämligen bra ut i Österbotten utifrån vad jag har sett. Så klart finns variationer men helheten ser bra ut, säger Sören Stenroos, anskaffningschef på Österbottens Kött.