Den brittiska regeringen har antagit förslaget till ett Brexit-avtal med EU, uppgav premiärminister Theresa May på onsdagskvällen. Därmed har regeringen klarat den första etappen i processen, men risken för en hård Brexit är ännu överhängande.
Regeringsförhandlingarna i London avslutades efter en fem timmar lång session. Enligt May var uppgörelsen svår, särskilt med tanke på den omstridda Irlandsfrågan. Hon ansåg i alla fall att utgången var den bästa möjliga.
Om EU:s återstående 27 medlemsländer är beredda att stöda avtalet, går det till omröstning i det brittiska parlamentet. Där växer redan ett kraftigt motstånd, också över partigränserna.
Det är långtifrån säkert att May kan samla en majoritet bakom förslaget. Den centrala punkten är en tillfällig tulluppgörelse som i praktiken ska garantera att inga gränskontroller införs mellan brittiska Nordirland och EU-landet Irland.
Hotet om gränskontroller har varit en häftigt omstridd punkt i förhandlingarna med EU. Risken för en ”hård” gräns mellan Nordirland och Irland har varit en källa till oro ända sedan folkomröstningen om brexit.
Den osynliga gränsen är livsviktig för näringslivet och inte minst den dagliga handeln med bland annat jordbruksprodukter. EU kräver att gränstrafiken efter Brexit ska fortsätta lika ostört som tidigare. Handeln får inte heller bromsas med tullar.
Den så kallade backstop-principen stöter emellertid på häftigt motstånd bland den hårda linjens brexitförespråkare inom Mays konservativa parti och det nordirländska partiet DUP, som hennes minoritetsregering måste stöda sig på i parlamentet.
Irlandsfrågan är central för EU
Enligt EU:s förhandlingschef Michel Barnier är det mycket viktigt att avtalet förhindrar en hård gräns mellan Nordirland och Irland. Det primära målet blir nu att definiera relationerna under den planerade övergångsfasen.
Blir tiden för knapp, kan övergångsfasen ännu förlängas. Alternativet är en tillfällig lösning där hela Storbritannien skulle stanna i en tullunion med EU. Gränsfrågan har varit det svåraste hindret under förhandlingarna.
I det brittiska parlamentet kan May räkna med ett kraftigt motstånd mot överenskommelsen. Lyckas hon inte övertyga majoriteten hotar ett avtalslöst utträde, en hård Brexit.
I så fall väntar svåra konsekvenser för jordbruket och hela den brittiska ekonomin. Det vore sannolikt slutet för regeringen May. Finns inget färdigt avtal den 29 mars nästa år måste britterna lämna EU utan en ordnad uppgörelse.