Brexit medför stora omställningar för de brittiska producenterna. Det klargjorde landets jordbruksminister George Eustice vid producentorganisationen NFU:s årskongress nyligen. Regeringen lovar en jordbrukspolitik med komplett nya förtecken.
George Eustice är ingen nykomling inom jordbrukspolitiken. Jordbrukarsonen från Cornwall har tidigare deltagit i otaliga EU-möten i egenskap av tjänsteman. I medlet av februari utnämndes han till jordbruks- och miljöminister i Boris Johnsons regering.
Efter brexit vill Eustice förändra jordbrukspolitiken så att allt blir bättre. Det lovade han i alla fall NFU-ordföranden Minette Batters vid organisationens kongress i Birmingham. Några närmare detaljer avslöjade han däremot inte.
Direktstöd leder bara till inflation inom markpriserna, hävdade han. De brittiska farmarna kan äntligen lämna det sjunkande CAP-skeppet. Från och med 2021 ska direktstöden gradvis fasas ut på ett sätt som gynnar mindre gårdar, lovade Eustice.
Pengar ska beviljas för ekologiska tjänster
Små gårdar med ett direktstöd på upp till 30.000 pund (cirka 35.000 euro) kan räkna med avdrag på fem procent. Mellanstora gårdar förlorar mellan 10 och 20 procent och stora gårdar 25 procent av direktstödet. Senast 2028 ska direktstödet vara komplett avskaffat.
Direktstödet ska ersättas av ett system som kallas Environmental Land Management Schemes (ELM). Ordningen ska starta på försök redan 2021 på 1.250 gårdar. Enligt planerna ska 15.000 gårdar införlivas före slutet av 2024.
I stället för hektarstöd ska farmarna premieras för ekologiska miljötjänster som bidrar till renare vatten, bättre luft och biodiversitet. Kulturbevarande åtgärder, skogsplantering eller åtgärder som motverkar översvämningar ska enligt uppgift också räknas till godo.
Förslaget måste ännu lotsas genom parlamentet. Regeringen försäkrar att reformen inte ska missgynna jordbruket. Bönderna är däremot misstrogna och befarar förlorade inkomster då CAP upphör.
Ett knepigt område är också förhandlingarna om matstandarder. Farmarna betraktar med skepsis regeringens planer inför förhandlingarna om nya frihandelsavtal. Där kan regeringen tvingas till eftergifter på matsäkerhetens område, befarar NFU.
Inför förhandlingarna med EU har premiärminister Boris Johnson vägrat att låsa sig vid EU-kraven. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier kräver att britterna komplett övertar samtliga EU-standarder. Det är ett villkor för en fri tillgång till den inre marknaden.
Johnson vill plocka valda delar
På den punkten är Johnson inte villig att ge efter. Han betonar att britterna nu är ett suveränt land. Suveräniteten garanterar Storbritannien rätten att formulera sina matstandarder på egen hand.
Johnson eftersträvar ett frihandelsavtal enligt CETA-modellen, d.v.s. frihandelsavtalet mellan EU och Kanada. Avtalet är ingen stel överenskommelse enligt 1:1-modellen. I stället kan valda delar förhandlas fram gemensamt.
Risken att avvikelser och meningsskiljaktigheter i ett frihandelsavtal kan tas till behandling i en europeisk domstol förblir ett rött skynke för Johnson. Producenterna och NFU vill däremot hålla fast vid de nuvarande reglerna för matsäkerhet som har fastställts inom EU.
På konferensen i Birmingham inskärpte Minette Batters att den rådande matsäkerheten måste upprätthållas. Allt annat vore en konkursförklaring. Enligt Batters har Johnson under sin kampanj lovat att bibehålla en matsäkerhet på EU-nivå.