Brandsäkerheten utgör en central del av all jordbruksverksamhet. Brandrisker kan avvärjas genom god praxis, räddningsplaner och försäkringar. En central del av detta är brandinspektionen som inte bara är en kontroll, utan ett samarbete som skall fungera i förebyggande syfte.
Under hela 2000-talet har antalet bränder på gårdar ökat, fram till de senaste två åren då de minskat. År 2021 låg siffran på drygt 2,5 bränder per 1.000 gårdar. Detta framgår av data i räddningsväsendets verksamhetsregister PRONTO.
Orsakerna till bränderna förblir ofta ouppklarade, men enligt statistiken börjar 37 procent av alla eldsvådor i mjölkboskapsbyggnader och 35 procent i andra byggnader inom jord- och skogsbruket. På tredje plats kommer torkar och silon med 19 procent.
Sammanlagt 40 procent av alla bränder uppstår på grund av fel i maskiner och apparater. Hit hör bland annat sprickor och gnistor i skorstenar, elfel och överhettade processer. Över en femtedel av bränder uppstår på grund av mänsklig verksamhet och vårdslöshet.
Brandinspektionen är ett samarbete
För att förhindra misstag och olyckor utgör brandinspektioner en ovärderlig resurs.
– Brandinspektion handlar om ett fortgående och regelbundet övervakningsarbete. Det handlar om räddningsmyndigheternas lagstadgade tjänst för våra kunder.
Det säger Jani Jämsä som är riskhanteringschef vid Södra Savolax räddningsverk i ett avsnitt av Naturresursinstitutet Lukes podcastserie om gårdsbränder.
– Om vi under inspektionen hittar något som bör utvecklas så kan det å ena sidan handla om sådant som vi tillsammans kan fundera på hur vi kunde förbättra säkerheten. Men om det finns tydliga allvarligare brister som strider mot våra förordningar eller mot lagen, så har vi en lagstadgad skyldighet att utfärda ett krav om att bristerna rättas till inom en given tidsfrist.
Enligt Jämsä handlar de flesta brister ihop med att upprätthållning av säkerhet och underhåll. Ofta handlar det om farliga fel och brister i exempelvis elinstallationer som kan förorsaka en brandrisk.
Eller så har någon äldre brandcell blivit funktionsoduglig exempelvis genom att en branddörr inte längre kan användas korrekt eller ändringar i väggstrukturen gjort att brandcellen inte längre fungerar.
– Det handlar ofta om att det som en gång gjorts till en viss standard förfallit eller att underhållet lidit.
Inspektioner med 1-5 års mellanrum
Under brandinspektionen kontrollerar myndigheten därmed att byggnadsbeståndet hållits i säkert skick och på sådan nivå som det var då byggnaderna togs i bruk och godkändes. Samt att byggnader och andra objekt används på ett säkert sätt och att verksamheten är säker.
– Exempelvis gällande stora branddörrar som man kör igenom brukar vi diskutera hur de brukar användas. Stängs de efter utfört arbete? Finns det någon fungerande praxis gällande användningen? Här försöker vi tillsammans hitta fungerande verksamhetsmodeller.
Enligt Jämsä måste gårdar där säkerheten lidit inspekteras oftare, men också gårdens storlek avgör hur ofta brandinspektioner görs.
– Små gårdar likställs med vanliga bostäder. Då kan inspektionsintervallet ligga där kring 10 år. På större gårdar av den idag vanliga omfattningen gör vi inspektioner med 1-5 års mellanrum. Om saker och ting sköts på gården och hålls i skick så behöver inte räddningsmyndigheterna göra inspektioner lika ofta.
Räddningsverket har register och planer genom vilka arbetet sköts. Det är alltså inte på jordbrukarens ansvar att be om brandinspektioner. Eftersom övervakningen är en lagstadgad arbetsuppgift för räddningsmyndigheterna så kommer initiativet alltid från deras sida.
– Vi ringer upp gården och kommer överens om en tidpunkt. Redan i det skedet går vi igenom vad brandinspektionen går ut på och hur man bör förbereda sig på gården. Exempelvis vilka dokument som bör sökas fram i förväg.
Räddningsplanen bör anpassas till gården
En annan viktig aspekt av säkerheten på gården är räddningsplanen. Enligt Jämsä är det alltid bra att göra upp en räddningsplan, men enligt räddningslagen är endast de gårdar som behöver miljölov förpliktade att ha en räddningsplan.
Det vill säga, när gården blir så stor att det behövs miljölov från NTM-centralen behövs också en räddningsplan. Om man utvidgar, investerar eller utför reparationsarbeten på gården med hjälp av stöd från NTM-centralen blir också räddningsplan obligatorisk.
– Den bästa räddningsplanen är alltid en sådan som passar just den egna gården. Det finns två viktiga säkerhetsaspekter varav det viktigaste är att fundera på vilka risker som finns på gården, och hur de kan förebyggas.
Den andra delen av räddningsplanen, som enligt Jämsä ofta tenderar ta över, handlar om hur man skall agera om det händer något. Det vill säga riktlinjer för olika olyckssituationer anpassat till just den egna gården.
– Men det viktigaste är att tänka på vilka risker som finns. Det lönar sig också att fundera på om förändringar i byggnadsbeståndet, maskinerna, aggregaten eller i verksamheten möjligtvis inverkar på räddningsplanen.
Jämsä poängterar vikten av att göra upp enkla anvisningar för hur man bör agera i nödsituationer. Anvisningarna kan exempelvis printas ut och hängas på väggen i olika byggnader.
– Dessutom bör man göra upp en kartritning över både gården och de individuella byggnaderna där all central information gällande exempelvis primärsläckningsutrustning, uttagsplatser för släckningsvatten, evakueringsvägar, boskapens placering och förråd för farliga kemikalier finns tillgänglig.
Försäkringssynvinkeln
En tredje viktig sida av brandsäkerheten är försäkringarna. Tomas Grünn som är kundchef på Fennia poängterar att försäkringsbolagen inte befattar sig med brandinspektioner, utan utgår från att kunderna följer myndighetskraven.
– Det är viktigt att jordbrukaren funderar på eventuella risker och håller sina fastigheter i skick. Det här kollar ju brandmyndigheterna när de gör sin granskning.
Brister på gården får snabbt också följder på försäkringssidan.
– Vi har rätt att göra ett avdrag i ersättning om kunden inte har följt regler om exempelvis sotning eller inte möjliggjort en granskning av brandmyndigheterna och vi kan konstatera att skadan beror på försummelse.
Enligt Grünn uppstår det problem om kunden har fel försäkring eller försökt spara i försäkringspremier och därmed underförsäkrat egendomen.
– Detta håller dock på att försvinna eftersom man i dag försäkrar enligt fullvärde och då borde det vara rätt försäkrat.
Trubbel kan även uppstå om det kommer fram att det finns något problem med brandinspektionen eller ett konstruktionsfel uppdagas.
– Det viktigaste är ändå att se till att man har fungerande brandsläckare och inte har spikar i säkringsdosorna – det vill säga att man vidtar förebyggande åtgärder och minimerar risker.