Ett bra samarbete mellan markägare är viktigt i samband med vindkraftsprojekt. Det betonas i en uppdaterad vindkraftsbroschyr som SLC snart ger ut. Göran Gjäls, som varit med om att förverkliga två stora projekt, framhåller också vikten av samarbete.
– Att ha en fungerande dialog mellan markägarna när ett vindkraftsprojekt planeras skulle jag påstå är det viktigaste av allt. I så här stora projekt kommer det att uppstå meningsskiljaktigheter i någon form och då är det viktigt med kommunikation så att man kan hitta en medelväg och komma framåt. För det är inte lätt om stämningen blir dålig från början, säger Göran Gjäls.
Göran Gjäls vet vad han talar om. De senaste åren har han varit representant för den grupp av markägare som nu arrenderar ut mark åt Fortum som nyligen färdigställt Kalax vindkraftspark som omfattar 21 vindturbiner. Han har också varit aktiv Övermark vindkraftpark som består av 18 vindkraftverk.
– Att bilda en markägargrupp som har kontakt med markägare och projektörer är en bra väg att komma framåt. Man ska komma ihåg att det är fråga om utdragna projekt och första mötet som vi höll här i Kalax var 2012. Det tog alltså åtta år innan parken stod klar, konstaterar Gjäls.
Det finns många frågor och aspekter som uppstår i samband med vindkraftsprojekt. Därför utgav SLC för över tio år sedan en vindkraftsbroschyr för att hjälpa medlemmarna när många projekt planerades i synnerhet i Österbotten.
Ger ut ny broschyr
Efter några stillsammare år har vindkraftsetableringarna tagit fart på nytt och därför har nu SLC uppdaterat broschyren som är klar nästa vecka.
– Syftet med den uppdaterade broschyren om vindkraft är att stöda våra medlemmar. SLC ser vindkraft som en möjlig tilläggsinkomst för medlemmarna på landsbygden och i broschyren tar vi upp olika aspekter som är viktiga att beakta i samband med vindkraftsprojekt, säger SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin som varit med och skrivit broschyren.
Just samarbete mellan markägarna lokalt är något som lyfts fram i broschyren.
– En mycket viktig fokuseringspunkt är just samarbetet. Genom samarbete och lyhördhet för andras åsikter och tankar skapas förutsättningar för att ett projekt ska bli lyckat, säger hon.
I broschyren listas bland annat olika planeringsfrågor som kan uppstå. Arrende och övriga ersättningar är också något som tas upp. Gjäls poängterar också vikten av allt det här:
– Det lönar sig att verkligen fundera på vad som ska ingå i kontraktet innan man skriver på. I synnerhet gällande arrende och andra ersättningar så att de detaljerna är klara, säger han.
Ha med praktiska saker i kontraktet
Förutom att ha svart på vitt gällande ersättningar kan det också vara viktigt att också ta i beaktande praktiska saker. Gjäls nämner exempelvis att markägaren ska få ersättning för virket som fälls i samband med byggandet samt att om berggrunden sprängs så ska området fyllas med jord och ny skog planteras.
– Det kan också handla om att markägarna ska få ersättning för sten som görs till fint grus så att man tar exempelvis 50 cent per kvadratmeter för berget som utnyttjas i byggandet. När sprängningsarbete utförs kan det också flyga stenar i skog och mark och det är också viktigt att en oberoende granskare värderar skador som uppstått efter eventuellt sprängningsarbete.
– Alla sådana här småsaker är också viktiga att ha definierade i kontraktet för annars kan det uppstå meningsskiljaktigheter på sikt med projektören, förklarar han.
I ett inledande skede av ett vindkraftsprojekt är det också mycket viktigt att fundera på omfattningen för själva området. Kalax vindkraftspark omfattar 3.000 hektar och det innebär att fler markägare ska dela på kakan.
– Skulle området planeras på enbart 1.000 hektar hade markägarna som berördes fått en högre ersättning. Men görs området för litet ökar risken för att de som hamnar utanför blir avogt inställda och här är det viktigt med avvägning. Ju fler som är får vara med minskar risken för att det ska bli ett motstånd, men det är svåra beslut att fatta i början.
– Alla kommer inte att bli nöjda i slutändan, men det är viktigare med en lägre ersättning och många med än att man skapar fiender för livet, menar han.
Det är enligt Gjäls också av stor vikt att förankra projektet så att också de som inte har ekonomisk vinning, men berörs av projektet, får en del av kakan.
– Finns det maskinentreprenörer som exempelvis inte äger mark i området kan man försöka få dem att ha hand om driften eller utföra snöröjning eller andra uppgifter på entreprenad. Det är viktigt att sänka tröskeln för motstånd lokalt och då kan också en ersättning till samhället i form av bygdepeng vara viktigt att komma överens om i kontraktet, förklarar han.
Ha kontakt med byggarna
Gjäls ger också rådet att ha markägarna och samhället har en kontaktperson som sköter kommunikationen med byggnadsentreprenörerna av vindkraftsparken.
– Det har fungerat mycket bra här. Vi har en person som ger information åt byggarna om att det nu är jakttider. Om det uppstår andra frågor kan en person sköta kontakten med byggarna som oftast pratar engelska och kommer från utlandet. Men det har förenklat mycket för oss.
I likhet med SLC ser Gjäls vindkraften som något mycket positivt för landsbygden. Vindkraften har byggts ut mycket i Österbotten de senaste åren och flera nya parker är nu under planering.
– Som markägare ser jag det som ren och skär vinst med vindkraft. Förutom arrende byggs nya vägar som sköts av projektören i trettio år framåt. Vindkraft ger också cirka 20.000 euro per turbin och år i fastighetsskatt åt kommunen samtidigt som samhället får inkomster under byggnadsskedet.
– Här har vi haft cirka 50 utomstående personer som jobbat med parken och de ska bo någonstans och äta varje dag. Och så har vi förstås klimatperspektivet att beakta. Finland ska på sikt bli koldioxidneutralt och det innebär att vi behöver bygga mer vindkraft, konstaterar Gjäls.