Genom att kombinera finländsk havre och toppmodern teknik har den inhemska havrekedjan potential att uppnå större vinst på exportmarknaden än vi idag gör, säger Fazer Mills vd Jarkko Arrajoki. Havrens främsta värde ligger i betaglukan, protein och olja, samt de produkter man kan göra av dem.
Fazer vill se Finlands havreexport utvecklas till export av havreprodukter, berättar Arrajoki. Genom att utnyttja havrens unika egenskaper för innovativa produkter kan hela den finländska havrekedjan uppnå större vinst på exportmarknaden än man gör idag.
– Finländsk havre har egenskaper som gör det till den perfekta råvaran för mervärdesprodukter, säger Arrajoki.
Tidigare dominerades kvarnbranschen av vete och råg, och havre ansågs inte vara värd att satsa på. Den synen har förändrats totalt.
Otrolig potential
Arrajoki har under sin 20-åriga karriär som mjölnare sett havretrenden blossa upp.
– År 2013 byggde Fazer sin första havrekvarn och 2017 fördubblades kapaciteten. Nu fördubblas den igen, både här i Lahtis och i Fazers kvarn i Lidköping i Sverige.
Fazer har också gjort företagsköp som förstärker havresatsningen, med införskaffandet av Kaslink och Bioferme. Nya havreprodukter utvecklas kontinuerligt.
– Främst riktar vi in oss på B2B-försäljning som bageriindustrin och storkök. Inom exporten satsar vi speciellt på non-dairy-produkter med lång hållbarhetstid.
Xylitol kan framställas av havreskal, och havreolja intresserar även kosmetikbranschen.
– Det finns otrolig potential i att kombinera toppmodern teknologi som vi besitter i Finland med en råvara som finländsk havre. Här på Fazer kan vi dessutom antagligen förädla havre längre än någon annanstans, säger Arrajoki.
Ingen konflikt mellan havre och mjölk
Fazers produkter är anpassade till den finländska produktionen, säger Arrajoki.
– Vallen behövs i växtföljden, och mjölkproduktionen är också viktig för oss. Både mjölk och havre är hållbart producerade, välsmakande produkter. Därför ser jag inte heller någon konflikt mellan mjölk och havredryck.
I framtiden kommer flexitarianism att bli allt vanligare, där man ibland vill lämna bort produkter från djurriket. Smaken kommer enligt Arrajoki att vara den viktigaste trenden.
– Vi gör helt enkelt produkter för olika målgrupper. Framför allt ser vi en ökad efterfrågan på växtprotein och växtbaserade drycker. Vi ser inget slut på havreboomen, tvärtom.
På lång sikt skulle en övergång från spannmålsexport till export av havreprodukter ha en positiv effekt på den finländska lantbruksföretagarens liv, säger Arrajoki.
Gott utgångsläge för export
– Finland har och kommer alltid att ha mera odlingsmark än vi behöver för eget bruk. Vi är ett nettoexportland för spannmål, och det kan vi vara stolta över. Vi har därigenom ett mycket gott utgångsläge för export.
Eftersom efterfrågan på inhemsk spannmål är mättad går det inte att få upp lönsamheten genom att producera mera av samma vara.
– Lösningen är inte heller att odla mindre. Istället kan vi förädla det vi odlar och exportera kvalitetsprodukter till resten av världen. Om efterfrågan på världsmarknaden stiger höjs också priserna på lång sikt.
Arrajoki konstaterar att det kanske låter som en kliché att jordbrukarna ska vara stolta över sin produkt.
– Men tänk att det du odlar där hemma blir till produkter som är helt unika – både kvalitetsmässigt och till sina egenskaper. Det du gör blir till något som beundras över hela världen. Det är inte alla förunnat.
