Regnet skrämde bort nästan alla förhandsbokade besökare när ÅTH-producenten Pontus Grunér i söndags skulle demonstrera sin grönsaksodling under evenemanget Åland Grönskar.
– Men regn är ju bara bra oss för odlare, påpekar Pontus och berättade hur Södergårds i Vårdö Vargata av en ren slump hittade en borrbrunn som vid behov räcker till också för bevattning.
Pontus Grunér, 32 år, är utbildade ekonom/agronom vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Uppsala. Planen är att snart genomföra en generationsväxling på gården, som han nu driver tillsammans med sin far Håkan Grunér.
De odlar på sammanlagt 50 hektar. De odlingsmässigt viktigaste grödorna är lök, kinakål, isbergssallat och grönkål, men arealmässigt störst är spannmålen, som behövs för att trygga grönsaksodlingens växtföljd.
Inne i Vargatas bykärna har Grunérs i år också ett rapsfält som även under helgens regnväder lyste frestande gult för hugade selfiefotografer.
Noggrant schema för isbergssallaten
Nu i vår är redan all kinakål i växthusen skördad och levererad. Marken i de två större växthusen med en sammanlagd yta på 2.000 kvadratmeter ligger redan beredd och gödslad i väntan på uppdrivning av sallats- och kålplantor samt persilja.
Men en verkligt intensiv arbetsperiod blir det från den 12 juni fram till midsommar. Då ska 80.000 plantor isbergsallat från ca 1,5 hektar levereras till de två stora partikedjorna K- och S enligt ett ytterst noggrant odlingsschema som fastställts i samarbete med Ålands Trädgårdhall ÅTH, som hämtar varorna och också ansvarar för transporterna till fastlandet.
– Varje dag måste vi kunna leverera den exakta avtalade mängden, eftersom isbergssallaten inte kan lagras, förklarar Pontus.
Satsar på svårodlad frölök
Odlingen av lök på fem hektar är i pengar räknat en viktig gröda på Södergårds. På cirka halva arealen odlas frölök, som är mer känslig och svårodlad än den vanligare sättlöken.
Som namnet säger odlas frölöken från frön, medan sättlöken består av fördrivna lökar som planteras.
Framför allt behöver frölöken en längre växtperiod. I Finland kan den därför i praktiken odlas nästan enbart på Åland, som tack vare det varma havsvattnet på hösten har två-tre veckors längre växtsäsong än Finlands syd- och sydvästkust.
– En av få fördelar som vi åländska odlare har, kommenterar Pontus.
Han förklarar att frölöken får en hårdare konsistens och därför håller bättre för lagring.
– Så i Sverige odlas det i stort sett enbart frölök från Skåne upp till Öland.
Lycklig slump med borrbrunn
För grönsaks- och andra specialodlare har det speciellt under de senaste torra och varma somrarna blivit helt nödvändigt med bevattning.
– Fast när det blir närmare 30 grader varmt hjälper det inte ens att vattna.
Via en stamledning får Södergårds vatten från ett träsk som ligger bara några hundra meter från gården och växthusen. För några år sedan blev dock nöden stor när det började växa mycket alger i träsket så att vattnet blev väldigt dåligt.
De försökte lösa nödsituationen med en borrbrunn, men borrningen ner till 230 meters djup gav nästan inget vatten alls!
Ett nytt försök bara 20-30 meter ifrån gav däremot resultat över all förväntan.
– Det var ren tur! På 30 meters djup började det komma vatten och nu har vi en brunn som fylls på med 10 kubikmeter i timmen. Där kan vi ta mycket vatten per dygn om det behövs. Den bevattningen sköts med miljövänligare elpump medan träskets bevattningspump drivs med diesel.
Många anställda från Lettland
Efter midsommar blir det under några veckor en lugnare period för Grunérs innan sådden av nya frön från slutet av juli. Den allra intensivaste arbetsperioden inträffar i september i samband med sallats- och kålskörden.
Som mest brukar Södergårds ha ett 15-tal anställda, men de har ännu aldrig behövt annonsera efter arbetskraft.
Både infödda vårdöbor och personal från främst Estland och Lettland hoppar in när det behövs.
Många från speciellt Lettland har flyttat till Åland på heltid och just Vårdö anses vara den ort i hela världen som utanför landets gränser har den högsta andelen letter!