I Zambia liksom på annat håll börjar man fokusera alltmer på samband mellan miljöförstöring och klimatförändring samt deras inverkan på virus med pandemier som följd, exempelvis covid-19, skriver Friday Phiri i den här rapporten från sitt hemland. Ett exempel på att också bönderna blir allt mer medvetna om betydelsen av ett hållbart jordbruk är bonden Todd Sibanda som vill odla på ett klimatsmart sätt.
Alltid när han talar om klimatsmart jordbruk, talar han med passion. Todd Sibanda från Rufunsadistriktet, cirka 60 kilometer öster om Lusaka i Zambia, har rundat 60 år. Hans energi och insikter i jordbruksnäringens sårbarhet för klimatförändringar, betydelsen av miljömässig hållbarhet och passionen för hållbara jordbruksmetoder är i en klass för sig bland hans kolleger.
– Vi har gjort så mycket skada på vår miljö och förstört organismer som främjar livet i marken och hela ekosystemet. Jag tror på att naturliga jordbruksmetoder som våra förfäder använde var hållbara. Jag har också kommit fram till att de är lönsamma. Vi måste alla ändra oss för att anpassa oss till klimatförändringarna, innan vi förgås, säger Todd Sibanda.
Han är en sorts ledargestalt när det gäller jordbruk enligt hållbara metoder i sitt lokala samhälle. Han ses också som ett bra exempel på vad som förväntas av småskaliga jordbrukare för att kunna fortsätta i de svåra miljöförhållandena, som är resultatet av klimatförändringar med extrema variationer.
Jordbrukare i allmänhet förlitar sig starkt på regn för sin produktion, och redan små förändringar i nederbörden kan påverka dem starkt.
Flera grödor och även djur
Todd Sibanda idkar hållbart ekologiskt jordbruk på sina fyra hektar med grödor för livsmedel och har också djur: nötkreatur, getter och kyckling.
– Idén, säger han, är att se till att produktionsgrenarna passar in i varandra. De rester jag får av grödorna från åkern används för att utfodra mina djur, och i retur använder jag djurgödsel för gödsling av grödorna. Därför spenderar jag väldigt lite på handelsgödsel.
Bland grödorna han odlar finns majs, jordnötter, ögonbönor, sojabönor och hirs. Avsikten med en mångfald av grödor är att åstadkomma naturlig motståndskraft och mångfaldig näring.
– I ett hållbart jordbruk uppmuntras vi att odla en mängd olika grödor så att om en gröda misslyckas, bör det finnas en annan i reserv för att trygga mat- och näringsförsörjningen, förklarar Todd Sibanda.
Utöver ett mindre stöd från regeringen får han ett tilläggsstöd från det katolskt ledda träningscentret, beläget i Kasisi (Kasisi Agricultural Training Center), som är specialiserat på hållbart ekologiskt jordbruk. Institutet leder ett antal kurser för småskaliga jordbrukare.
För närvarande får Sibanda också stöd från samma träningscenter i anslutning till dess utsädesprojekt ”Seed Knowledge Initiative” (inte att förväxla med FAO:s projekt Seed and Knowledge Initiative, red:s anmärkning) som betonar vikten av lokalt utsäde för småskaliga jordbrukares överlevnad i kristider.
Medan hybridutsädena anses förbättra avkastningen generellt, klarar de sig inte alltid så bra i nyckfulla klimatförhållanden till exempel med höga temperaturer och ojämn nederbörd. Det är vad många jordbrukare har kämpat med under de senaste åren på grund av klimatförändringar. Dessutom säljs hybridutsäde vanligtvis till priser som småskaliga jordbrukare inte har råd med.
Förlusterna av mångfald är ett akut problem
Todd Sibanda må vara långt från den politiska hierarkin och regeringens korridorer, där besluten fattas, men hans engagemang i initiativ kring hållbart jordbruk gör honom till en infanterist i frontlinjen för att bevara Zambias rika biologiska mångfald.
Enligt den fjärde utvärderingen av Zambias miljö, Zambia Environment Outlook (ZEO 4) som producerats av landets miljöbyrå Zambia Environmental Management Agency (ZEMA), har landet, som är beläget i den södra delen av Afrika, mer än 8.000 arter av organismer.
Av den rika biologiska mångfalden utgör mikroorganismerna kring 8 procent, växterna 47 procent och faunan 45 procent. Det finns totalt 316 endemiska, det vill säga unikt lokala, 174 sällsynta och 31 hotade eller utsatta arter av växter och djur.
Icke desto mindre utgör dåliga jordbruksmetoder, avskogning och tjuvjakt på vilda djur de utmaningar som försnabbar minskningen och förlusten av biologisk mångfald. Faktum är att förlust av biologisk mångfald är ett både akut och existentiellt problem.
Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) visar nyligen förekommande skogsbränder i Brasilien, USA och Australien, angrepp av gräshoppar i Östra Afrika – och nu den globala pandemin covid-19 – på människors inbördes beroende samt de nätverk, där människor existerar.
Det var av den anledningen Världsmiljödagen den 5 juni i år firades under temat ”Biologisk mångfald – tid för naturen”. Tanken var att uppmärksamma mänskliga handlingar som påverkar miljön och deras effekter på försörjningen.
Hälsosam miljö nödvändig
– För att stoppa spridningen av COVID-19-pandemin och framtida sjukdomsangrepp måste vi skapa och upprätthålla en hälsosam miljö, sa Mabvuto Sakala, ständig sekreterare vid Zambias ministerium för vattenutveckling, sanitet och miljöskydd, i en intervju med anledning av Världsmiljödagen.
Mabvuto Sakala tog bland annat utgångspunkt i en rapport från 2016 från UNEP med titeln ”Healthy Environment, Healthy People” (ungefär: Hälsosam miljö, friska människor), som kom fram till att miljöförändringar som orsakats av människor, till exempel avskogning, dåligt omhändertagande av naturen och klimatförändringar var några av orsakerna till förlust av biologisk mångfald, vilket lett till en ökning av virusrelaterade sjukdomar.
Slutsatsen var att Zika, Ebola, MERS, SARS och andra nya zoonotiska sjukdomar (som spritts från djur till människor), såsom den nuvarande covid-19-pandemin, tros vara på uppgång främst som en följd av befolkningstillväxten samt intensiv boskapsskötsel i förbindelse med störda miljöer och förlust av biologisk mångfald.
– Organismer som orsakar sjukdomar så som svampar, bakterier och virus likt coronavirus är livsformer med sin egen populationsdynamik. De behöver miljömässigt utrymme och tillgångar för att upprätthålla sina arter. Det vi kallar en pandemi är för dessa organismer en befolkningsboom, påpekade för sin del Zambias minister för vattenutveckling, sanitet och miljöskydd, Dennis Wachinga, på en tillställning med anledning av Världsmiljödagen som gick av stapeln i en avgränsad krets på grund av covid-19-pandemin.
Ta lärdomar av pandemin
Samtidigt uppmanar FN fortfarande de enskilda länderna att lära sig av pandemin och införa hållbara lösningar på miljöutmaningar.
Vid samma avgränsade tillställning med anledning av Världsmiljödagen i år sade FN:s bostadskoordinator i Zambia Coumba Mar Gadio att medan covid-19 liksom SARS och HIV har kommit från naturen, är det våra handlingar som lett till deras spridande:
– Våra omättliga krav på utrymme och mer resurser har orsakat förstörelse av livsmiljöer och överutnyttjande av biologisk mångfald, vilket är kopplat till ökningen av infektionssjukdomar med epidemier som följd. Vi håller på att snabbt förlora vårt naturliga kapital och behovet av att agera nu kan inte överbetonas, sade han.
Medan myndigheterna letar efter politiska lösningar för att återställa förlorad biologisk mångfald, har Todd Sibanda sökt sig till den naturliga lokala kunskapen som en lösning på den akuta utmaningen, som brist på livsmedelssäkerhet på grund av miljöutmaningar utgör.
Friday Phiri
Friday Phiri har en utbildning i masskommunikation och jobbar som kommunikatör inom miljöbyrån Zambia Environmental Management Agency (ZEMA) och även som frilansjournalist. Fridays rapport publiceras med anledning av ett avtal som Landsbygdens Folk har ingått med FFD, den finländska utvecklingsorganisationen för jord- och skogsbrukssektorn. Utöver SLC är också MTK, Pellervo Coop Center och ProAgria Centralernas Förbund medlemmar i FFD. Avtalet går ut på att Landsbygdens Folk försöker främja professionell journalistik i utvecklingsländerna för att den vägen underlätta jordbrukarnas beslut om sin produktion.
