År 2019 odlades bondböna i rena bestånd på 17.592 hektar och i blandbestånd på 400 hektar. Den mest odlade sorten är Kontu med en andel på 65 procent följd av Sampo med 26 procent av arealen.
Sampo (Boreal 2015) är en mycket tidig sort, med en avkastning på samma nivå som Kontus. Sampos proteinhalt har varit högre än Kontus.
Into (Boreal 2019) har en ungefär lika lång växttid som Sampo, men avkastningen ligger på samma nivå som Louhis. Den har en betydligt styvare stjälk än Kontu. Själva bönorna är större än Kontus. Proteinhalten är hög och dess proteinskörd är sorturvalets största.
Vire (Boreal 2018) har lika lång växttid som Kontu men dess avkastning är betydligt större. Stjälken är också klart styvare än Kontus. Själva bönorna är ungefär lika stora som Kontus. Vires proteinhalt är lägre men dess proteinskörd är större än Kontus. Visin-konvisinhalten är låg.
Louhi (Boreal 2015) har en ungefär lika lång växttid som Kontu. Dess hektaravkastning är hög och bönorna är stora. Också proteinskörden är hög. Stjälken är styvare än Kontus.
Kontu (Boreal 1997) är den äldsta sorten på sortlistan. I jämförelse med de nyare sorterna har den en längre stjälk som också är något svagare än de övrigas.
Antti Laine
Naturresursinstitutet
Naturresurser och ekologisk produktion, Jockis
Bondbönesorterna i de officiella sortförsöken åren 2012-2019, som pdf.