Efter stormen Aila fick den traditionella åländska Skördefesten ett kanonväder med sol och sensommarvärme som lockade tusentals besökare ut på landsbygden.
Lämpligt nog fick fick man i lördags också för första gången på länge komma från Sverige till Åland utan att hamna i två veckors karantän.
– Så vi måste ju passa på tillfället. Och när man besöker Skördefesten är Bolstaholm ett måste, kommenterade Linn Lindeman från Uppsala.
Hon passade bland annat på att inhandla Bolstaholms korv och kryddblandningar, men för äppelförsäljare på plats var hon en sämre. Linns bror Jon Lindeman, som är kyrkoherde i Finström-Geta, odlar nämligen själv äppel på deras mors hemgård Södergårds i Västanträsk, där han är granne med stora äppel- och juiceproducenten Grannas.
Under Skördefestens tre dagar hade Bolstaholm nästan 9.000 besökare.
– Och försäljningen var nästan normal trots att besökarna var 3.000 färre än i fjol, så vi är väldigt nöjda, kommenterar husbonden Henrik Sundberg.
Trots att det i normala fall kommer flera tusen utomåländska besökare till Skördefesten visar årets försäljningssiffror att det framför allt är ålänningarna själva som är Skördefestens största och trognaste kunder.
– De som kommer med långväga bussar kan ju inte köpa med sig kylvaror och andra produkter på samma sätt. Men det var fint att se att folk inte vara rädda för coronan och att det går bra att umgås utomhus i dessa pandemitider, kommenterar Henrik.
”Skördefesten skapar sådan fin gemenskap”
Bland Bolstaholms besökare på lördagen fanns också Antti Rajalainen och Nina Erjossaari från St Karins utanför Åbo. Med bil samt medhavda cyklar och tält kom de till Åland redan på torsdagen då stormen Aila härjade som värst.
– Men det gungade ändå inte så mycket, berättade byggföretagaren Antti om resan med bilfärjan Amorella, som tre dagar senare gick på grund utanför Föglö.
Paret brukar ett par tre gånger per år komma på cykelsemester till Åland.
– Fyra-fem år har vi tänkt att vi någon gång måste passa på att också uppleva Skördefesten och nu blev det äntligen gjort, kommenterar Nina.
– En verkligt fantastisk upplevelse. Man märker att också ålänningarna själva njuter av evenemanget och dess fina gemenskap.
Från Bolstaholms gård köpte Antti och Nina bland annat äppeljuice och flera kilo äpplen samt Bolstaholmskorv och gårdens kryddblandningar.
Redan på fredagen hade de besökt Sjökvarteret i Mariehamn och bekantat sig med konsthantverkshuset SALT, där man kan köpa handgjorda föremål i textil, silver, keramik, glas, trä och järnsmide.
– Roligt att det på kvällen i husets övervåning också spelades medryckande musik, påpekar Nina Erjosaaari, som själv skapar melodier och skriver sångtexter på finska samt dessutom erbjuder annan mångsidig programservice under artistnamnet Neiti Ö.
Braxenburgare smart miljöval
I Sjökvarteret kunde man som traditionen bjuder köpa rökt och gravad fisk av Hasse Bergman från Geta, men Braxenburgare som tillverkats i samband med en tävling mellan åttondeklassare på Åland var en nyhet för året.
– Riktigt goda, försäkrade Britt-Marie Eriksson från Mariehamn mellan tuggorna.
Ålands fiskare och föreningen Rädda Lumparn ordnade tävlingen. De ser det som smart att skapa mervärde för ”skräpfisken” braxen, som bidrar till övergödningen i våra vatten.
Burgarna lagades av fiskfärs vilket enligt projektledaren Harriet Strandvik, välkänd från projektet Kustens mat, är det bästa sättet för tillredning av benig fisk.
Sjökvarterets besökare fick också uppleva slutet på en epok eftersom Anders Stenmark och Eva Sundberg nu var med för sista gången. Under 36 år har de fött upp lamm på Kumlinge Björkö, med sju bofasta invånare vintertid. Nu slutar de med lammuppfödningen och beklagar att det inte finns någon efterträdare.
Men från Björkö, som enligt Anders Stenmarks beskrivning ligger precis i mitten om man man lägger en linjal mellan Mariehamn och Åbo, flyttar de inte.
– Varför skulle vi det? Så om någon skulle vilja fortsätta med lammuppfödning på Björkö ställer vi gärna upp som rådgivare.
