Hur kan Nordens bondeorganisationer hålla medlemmarna motiverade att fortsätta idka jordbruk? Den frågan upptog deltagarna i Nordens bondeorganisationers centralråds utvidgade presidiemöte i Reykjavik förra veckan.
I en paneldiskussion mellan medlemsförbundens ordförande kommer det fram att utmaningarna upplevs som ganska stora för tillfället. Ordföranden för danska Landbrug & Fødevarer L&F Martin Merrild har just hunnit konstatera att stävjandet av klimatförändringen är en global utmaning.
– Men samtidigt så måste vi understryka att vi ska förse världens befolkning med mat, den utmaningen är minst lika global. På tal om vi ska producera mer eller mindre kött så är det ett faktum att det i dag finns 1,4 miljarder människor på vårt klot som är vegetarianer av den orsaken att de inte har tillgång till kött. I fall de får det, kommer en stor del av dem inte att vara vegetarianer längre.
Martin Merrild ser det inte som ett problem om folk som mår bra vill äta mindre kött.
– Det är ok för min del, men produktionen av kött behövs.
Böndernas betydelse känd
Bjørn Gimming från Norges Bondelag medger att det är en stor utmaning att hålla de norska producenterna motiverade.
– Många har svårt att förstå varför det är så mycket fokus på jordbruket i miljö- och klimatdiskussionen.
Inom Norges Bondelag har man kommit fram till att det är viktigt att samarbeta med turistnäringen.
– Där vet man att bönderna behövs för att upprätthålla landskapet, säger Bjørn Gimming.
Åsa Odell från LRF upplever att de svenska böndernas rykte har förbättrats.
– Ännu för 25 år sedan var uppfattningen för utbredd att bönderna var dåliga på djurvälfärd och förorenade vattendragen. Vi började jobba med att ändra attityderna i LRF, och det har gett resultat. Vi kan och måste vara stolta över vår produktion.
Juha Marttila, MTK håller på att producenterna måste vara proaktiva och kommunicera.
– Det gäller inte bara organisationerna men också de enskilda bönderna. Vi måste försöka tänka på hur vi kan profilera oss i klimatpolitiken.
Mer växtbaserat men till vilket pris?
Mats Nylund, SLC, hänvisade till rapporten om projektet MatMin som nyligen publicerades i regeringens regi i Finland.
– Rapporten rekommenderar minskning av köttkonsumtionen och mer växtbaserad föda. Det handlar om rekommendationer, men medierna har slagit upp det här som slutliga lösningar.
Bland följderna av rekommendationerna finns emellertid att underskottet i vår bytesbalans för livsmedel riskerar att stiga från cirka 3,6 miljarder euro i dag enligt naturresursinstitutets siffror till nästan det dubbla, åtminstone om inte vi lyckas höja exporten avsevärt. Det här hänger mycket långt ihop med att vi skulle bli tvungna att importera en del växtbaserad mat, närmast växtprotein.
– I nordliga Finland klarar vi oss någorlunda i konkurrensen inom animalieproduktionen och i växthusodlingen, men inte när det gäller växtodling på friland, säger Mats Nylund.
Enligt honom känner sig SLC:s medlemmar utpekade.
– Vi kan dock inte angripa rapportens innehåll, eftersom den baserar sig på vetenskap. Men vi kan påminna om att IPCC-panelen i sin senaste rapport upprepar skrivningen i Parisavtalet, nämligen att klimatåtgärderna inte får leda till att matproduktionen minskar, understryker Mats Nylund.
Isländska konsumenter har förståelse
Sigurður Eyþórsson från Bændasamtökin Island berättar att organisationen försöker stöda medlemmarna.
– I allmänhet förstår i alla fall de isländska konsumenterna jordbrukarnas situation, säger han.
Martin Merrild påminner om att L&F i samarbete med Danmarks Naturfredningsforening nyligen kom ut med ett initiativ till anläggande av våtmarker. Det skedde bland annat efter påtryckning från medlemmarna.
– Avsikten var att skapa en positiv attityd till att vi måste göra något i klimatarbetet.
I sammanhanget är han speciellt nöjd med att också naturfredningsforeningen har gått ut med åsikten att böndernas åtgärder bör vara frivilliga. Ansökningarna har varit så många att statsmakten kommer emot med höjda anslag för ändamålet.
Samtidigt har de som sedan tidigare har något emot jordbruket dock använt diskussionen i eget syfte.
Martin Merrild anser också att man i något skede är tvungen att ta en diskussion om den ekologiska produktionens roll när det gäller klimatförändringarna.
– Det är bara ett fåtal ekologiska produkter som har en klimatsänkande inverkan säger han. Fortfarande tror dock många konsumenter att de stöder klimatåtgärder när de köper ekologiskt.
Martin Merrild låter därigenom förstå att resultatet av de åtgärder som jordbrukarna vidtar för klimatet riskerar urvattnas, så länge konsumenterna ändå utgår från sina egna antaganden.
– Känner de enskilda medlemmarna att de har mandat att gå in i diskussionen, frågar Emilia Astrenius Widerström, LRF.
Juha Marttila, MTK framhåller att det är konsumenternas eget val om de vill äta kött eller inte.
– Det som vi emellertid måste försöka förklara är varför det är viktigt att producera kött, bland annat i Finland.
Mats Nylund hänvisar till Baltic Sea Action Groups initiativ där också vetenskapen är representerad, carbon action, för att få upp kolhalten i marken.
– Det är cirka 120 jordbrukare som deltar i projektet med egna åtgärder, säger han.