Användning av biokol och biostimulanter som jordförbättringsmedel är ett modernt ämne som nyligen speglades på ett webbinarium i EkoNu 3.0-projektets regi. Den västnyländska ekologiska jordbrukaren Nina Långstedt är något av en pionjär i sammanhanget.
Sedan våren 2020 pågår ett demonstrationsförsök vid Krämars gård i Svartå, Ingå. Det handlar om användning av biokol och svampgödsel på odlingsytor med ärtsorten Hulda i huvudrollen.
Experimentet som genomförs i EkoNu 3.0-projektets regi omfattar försöksrutor och nollrutor. Avsikten är att ta och analysera jordprover, fokusera på skörderesultat och göra jämförelser mellan utfallen på de olika rutorna.
Den ekologiska jordbrukaren Nina Långstedt på Krämars gård förhåller sig allmänt positivt till projektet samtidigt som hon också är nyanserad och ifrågasättande i sina kommentarer. Långstedt har 90 hektar odlingsmark till sitt förfogande.
Försöker göra saker på ett nytt sätt
– Jag har gått in för att försöka göra saker på ett nytt sätt. Målet är att kunna producera på ett sätt som är ekologiskt och hållbart på lång sikt, sade Långstedt på det EkoNu- webbinarium som ordnades den 9 december.
Långstedt nämner både fördelar och nackdelar med biokol som jordförbättringsmedel. Hon betonar i samma veva att den bästa effekten torde uppnås på sandjordar.
– Biokolet bör till att börja med brukas i laddad form. Tillsatt i rå version tar det mera näring ur marken än vad det ger. Rätt använt bidrar biokolet till bättre vattenhushållning och näringsupptagning och det fungerar också som en effektiv kolsänka.
I följande andetag rekommenderar Långstedt anammande av ett holistiskt perspektiv och att producenterna reflekterar seriöst över vad som egentligen är riktigt klimatsmart.
– Exempelvis planerar man att använda biokolet som vattenrenare vid fiskodlingar. På samma gång kan man fråga sig om det är vettigt att gå in för att framställa en produkt för att sedan rikta den till en verksamhet som inte är särskilt miljövänlig.
– Kostnadsfrågan är en annan viktig faktor. Det handlar om en dyr produkt. Dessutom saknas det ordentliga ekonomiska kalkyler att relatera till. Eventuellt är det mera lönsamt att använda biokol om man producerar dyrare grödor.
– Biokolet kan ha en filtrerande funktion i olika sammanhang. Men om det senare sätts i jorden borde man till exempel ha koll på innehållet av tungmetaller, tillade Långstedt.
Resultat inte tillgängliga i det här skedet
På den västnyländska demonstrationsodlingen har det adderats 10 ton biokol och 100 kilo svampgödsel per hektar under våren 2020.
– Biokolet bör laddas med vatten eller kompostvatten. Det kan också blandas ner i flytgödselbrunnar och på så vis spridas ut effektivt. Svampgödslet påminner i sin tur om mörk choklad till lukten, framhöll Micaela Ström, ekologisk rådgivare och projektkoordinator för EkoNu 3.0-projektet.
Det betonas bland annat att tillförsel av biokol och biostimulanter till marken bidrar till att reglera och förbättra grödors fysiologiska processer. Dessutom befrämjas tillväxten och utvecklingen hos plantor under hela livscykeln.
Hittills är det dock för tidigt att dra några konkreta slutsatser av demoförsöket i Svartå. Det har gått endast en kort tid sedan starten och några egentliga resultat kan man inte hänvisa till ännu.
– Det har åtminstone kunnat konstateras att mikrobiologiska organismer och svampar har förekommit i rikligare mängd i försöksrutorna, sade Ström.
Anna Häger från Smart Energy Åland/Flexens berättade i sin tur om det aktuella åländska projektet Charbiologic där några centrala mål är att bana väg för ett innovativt och cirkulärt jordbruk samt lansera biokolsanvändning som lokal affärsidé.
Med hjälp av biokolets absorberande effekter och potential som biokolfilter strävar man efter att dämpa de belastningar av vattendrag som såväl gammalt avfall som jord- och bruksverksamheter medför.
Vid landbaserade fiskodlingar är ambitionen att återvinna fosfor från utgående vatten samt att bidra till en mera hållbar livsmedelsförsörjning.