Som ett led i projektet att göra Åland till en världsunik demoplattform för hur ett helt samhälle kan fungera enbart med förnybar energi utreds nu möjligheterna att tillsammans med jordbrukare utnyttja biokol som kolsänka och att minska näringsläckaget samt förbättra odlingsmarkens struktur.
Bakom planerna står energi- och innovationsbolaget Flexens Oy Ab där landskapsregeringen medverkar tillsammans finska staten samt internationella storföretag som ABB, Fortum och Wärtsilä. Också de tekniska universiteten i Tammerfors och Villmanstrand är involverade.
Bolaget driver demoprojektet och energiplattformen Smart Energy Åland, för vars räkning Szilvia Haide från Aalto-universitet i sommar gjort en utredning om möjligheter till samarbete med jordbrukare och andra intressenter inom det åländska näringslivet för att skapa ett cirkulärt kretslopp av näringsämnen.
– Vår utgångspunkt är att det inte finns något som heter avfall utan att allting ska ses som en resurs, säger Anna Häger, 31, som är kommunikatör och en av Flexens projektledare.
Tillsammans med företaget Carboflex som i Tammerfors har Europas största biokolanläggning söker Flexens nu intresserade åländska aktörer och testplatser för närmare pilotstudier om biokol.
Kolsänka som ökar mullhalten
Målet med biokolsprojektet är att bidra till cirkulära lösningar beträffande problem som växthusgaser, övergödning och effekterna från ett alltmer skiftande och instabilt klimat, exempelvis torka.
Biokolet framställs genom pyrolos av organisk biomassa som exempelvis vedflis från åländska tallar och lövträd. Biokolets porösa struktur kan i sin tur fånga upp och bibehålla näringsämnen under lång tid.
– Biokolets höga kolhalt gör att det kan fungera som en kolsänka och bidra till minskad halt av koldioxid i atmosfären. I marken bryts biokolet ner successivt och bidrar därmed till ökad mullhalt, förklarar Häger.
Förutom att öka mullhalten har biokolet också positiva effekter i form av minskat näringsläckage, mindre näringsutsläpp till vattendrag och sjöar, bättre pH-halt i jordmånen samt ökad förmåga att hålla vatten kvar i marken.
Anna Häger som är utbildad molekylärbiolog påpekar att också mjölkbönder gynnas då biokol som fodertillsats har positiv inverkan på djurhållningen. Det minskar utsläppen av metan, förbättrar djurhälsan, minskar lukten vid gödselspridning samt ökar mjölkproduktionen och därmed gårdens lönsamhet.
Biokolfilter i anslutning till vattenområden samt regelbunden provtagning säkerställer mängden återvunna näringsämnen.
– Biokol mättat med näringsämnen kan också användas som jordförbättringsmedel. Därmed skapas ett cirkulärt flöde av näringsämnen.
Skapar portal för energidata
I sommar har Flexens också tecknat avtal med företaget EnerKey Group Oy, som har kontor i Jyväskylä och Helsingfors, för att ta fram en energiportal som hanterar, lagrar och synliggör energidatan på Åland.
Att just Åland valts som plats för att bygga upp en världsunik finländsk demoplattform för förnyelsebar energi beror på att Åland är en avgränsad ö med idealiska vind- och solförhållanden samt ett eget självständigt elsystem.
Installationer av solpaneler ökar stadigt och inom vindkraften är Åland en pionjär. Den första vindkraftsparken började byggas 1994 och nu producerar de åländska vindkraftverken ungefär 20 procent av den årliga elförbrukningen inom landskapet.
Målet är att genom nybildade Vind AX Ab producera över 65 procent av Ålands elbehov med vindkraft redan i slutet av 2021.
En klar fördel med Åland är också att landskapet tack vare sin självstyrelse har en egen energilagstiftning som enligt Flexens bedömning ”snabbare kan anpassa sig till innovativa marknadskoncept” och ”smartare elnät”.
– Det vi gör nu är att investera i lösningar som ännu inte är lönsamma, men som kommer att bli det i framtiden och som därför industrin, Finlands regering och EU är beredda att stöda.