Pilotprojekt i Lappträsk testar ett förmånligt och enkelt sätt att rena vatten genom att använda återanvända bilringar som uppsamlande material.
I fredags installerades en reningsbehållare i utfallsdiket från avloppsverket i Kapellby i Lappträsk. Det krävdes en hel del planerande innan grävmaskinen hade åstadkommit ett lämpligt hål för behållaren. När det var klart sänktes lådan ned i diket och fylldes med bitar av sönderrivna bilringar. De fungerar som uppsamlare under reningsprocessen.
– Enligt de uppgifter vi har kommer bitarna att fungera som filter i upp till 20 års tid, säger Pirjo Rinnepelto från Apila Group Ab.
Företaget har utvecklat reningsbehållaren och ansvarar för projektets praktiska genomförande.
Syftet med pilotprojektet är att testa reningsbehållarens funktion att binda och kapa näringsämnen. Målsättningen är att näringsbelastningen i Tessjö å minskas genom reningsprocessen i behållaren. Vattnet från utfallsdiket rinner ut i ån.
Reningsprocessen pågår året om och inte ens köldknäppar gör att den fryser.
– Det finns rinnande vatten i behållaren också fastän det finns ett lager av is på den, säger Rinnepelto.
En bakteriestam som rengör vattnet bildas så småningom på gummibitarna. Metallen i de gamla bilringarna hjälper till med utfällning av fosfor.
Vattenprov för att mäta resultat
– Vi kommer att följa med ändringar i näringsämnesbelastningen genom att ta vattenprov från utfallsdiket både före och efter behållaren, säger Rinnepelto.
Reningsbehållaren är placerad på en plats där det alltid torde finnas vatten i diket.
Projektet är ett pilotprojekt i samarbete med kommunen.
– I Kesälax i Norra Karelen finns ett motsvarande projekt. Mätresultaten därifrån har varit mycket uppmuntrande, säger Rinnepelto.
Rent fysiskt är lådan en fanérlåda som innehåller två plastskal dit man placerar filtret, det vill säga bitarna av bilringarna.
Pilotprojektet förverkligas från kommunens sida som en del av projektet Resurssmarta Lappträsk som pågår till och med 31 december i år. Pilotprojektet fortsätter i alla fall ett år framåt.
Nya metoder krävs
Tanja Pöyhönen är chef för projektet Resurssmarta Lappträsk och kommunens kontaktperson till Apila Group.
– Det krävs nya metoder för att effektivera näringskretsloppet. Reningsbehållaren är ett bra exempel på detta, säger hon.
Projektet är också ett gott exempel på cirkulärekonomi i och med att det aktiva reningsmaterialet består av bilringar. De har fått en helt ny användningsform som uppsamlare av näringsämnen.
Målsättningen för Apila Group har varit att skapa en rengöringsbehållare som är möjligast enkel och förmånlig att använda. Då man studerar de använda materialen kan man konstatera att endast filterhållarna i plast är fabrikstillverkade. De övriga komponenterna går lätt att få tag på för att på så sätt dra sitt strå till stacken då det gäller miljöomsorg.