Med bevattning kunde de åländska mjölkbönderna spara in 361 euro per ko och år i kostnader för grovfodret och över 500 hektar vall kan frigöras för bättre växtföljd och lönsammare grödor. Det är till och med lönsamt med 8 kilometer långa stamledningar för att trygga odlingarnas vattenförsörjning.
Dessa slutsatser presenterades vid en välbesökt demonstrationsdag om Ålands Hushållningssällskaps försök med bevattning av vall.
Projektet har genomförts av agronomstudenterna Carl Andås och Jacob Nygårds från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Uppsala i samarbete med Boda Mjölk i Hammarland och Tomtens Mjölk Ab i Saltvik.
Båda mjölkgårdarna har nu fått nya idéer om hur de kan utveckla sina foderproduktion och utnyttja en större del av sina marker för annan odling än gräs.
Undvika flaskhalsar
Vall är den enskilt största grödan på Åland. Gräs odlas nu på 6.289 hektar vilket motsvarar 45 procent av den totala jordbruksmarken. Men de senaste fem åren har nederbördsunderskottet på Åland varierat mellan 80 och 300 millimeter och därför har vattnet ofta varit den största begränsande faktorn för grästillväxten.
Tidigare forskning i Sverige har visat att man vid bevattning får 20-30 procent större skörd både vid låga och höga kvävegivor. Erfarenheter från försök i Sverige visar också att bevattningen bör dimensioneras för 14 dagars överfart och att det behövs bevattning under hela säsongen. Man ska också undvika att bygga in flaskhalsar i systemet.
Viktigt är dessutom att se till att marken är ordentligt dränerad innan man börjar med bevattningen, som även har positiva miljöeffekter.
Ålands styvaste jordar
De åländska fältförsöken genomfördes på mjölkgårdarnas 2-årsvallar där man mätte markfuktigheten samt skördade och torkade gräs från provrutor.
Resultatet efter tre skördar beskrivs totalt sett som ”över förväntan”, men projektet avslöjade också vad forskarna kallar ”barnsjukdomar”. Det visade sig exempelvis att man måste gräva för att upptäcka vattenbrist och att det är stor skillnad i markfukt mellan olika jordarter.
– Just på den här platsen i Hammarland har vi kanske Ålands styvaste jordar, förklarade Boda Mjölks husbonde Jan-Håkan Eriksson.
Under den blöta våren och relativt torra sommaren gjordes 5-6 bevattningar på totalt 125-150 millimeter vilket gav en skördeökning mellan 20 och 23 procent.
– Hittills, betonar utredarna, eftersom vallarna kommer att skördas också efter demodagen den 20 augusti.
Stor investering
Kostnaderna för ett bevattningssystem dimensionerat för 60-70 hektar vall är totalt 387.000 euro. Årskostnaden blir då 29.200 euro, men ”bara” 19.800 euro när man beaktar investeringsstödet på 35 procent.
Kalkylen omfattar en damm som rymmer 100.000 kubikmeter vatten, 3 kilometer stamledning, två bevattningsmaskiner samt elpump och elanslutning. Bevattningssystemets beräknade livslängd är 15-25 år och kalkylräntan 4 procent.
De totala driftskostnaderna per bevattning beräknas till 2.228 euro baserat på 210 driftstimmar och 28 arbetstimmar. Utslaget på 60 hektar blir driftskostnaderna 37,14 euro per hektar.
Dessutom har Jacob Nygårds beräknat vallens värde baserat på olika grödor i växtföljden.
För träda blir värdet 0,19 euro per kilo torrsubstans, medan motsvarande värden för potatis är 0,27 euro och för lök 0,78 euro. Med fem bevattningar ger löken då en vinst på 719 euro per hektar medan trädan ger ett underskott på 245 euro och -114 euro för potatisens del.
Med tanke på den torra sommaren 2018 påpekar utredarna att det behövs en årlig överodling av grovfodret för att minska riskerna, men de konstaterar samtidigt att bevattning minskar behovet av överodling.
Bevattning kan spara mer än halv miljon
I utredningen finns också en tabell som visar bevattningens kostnader i förhållande till den nuvarande åländska mjölkbesättningen som är 1.877 kor samt 2.628 kalvar och ungdjur.
– Med bevattning och med beaktande av den överodling som ändå krävs för att minska risken kan den nödvändiga mängden åländskt grovfoder produceras med 508 hektar mindre vall för kor och rekryteringsdjur, påpekar Jacob Nygårds.
Omräknat i pengar innebär detta att åländska mjölkbönder med bevattning kan spara in 678.010 euro eller 361 euro per ko och år för produktionen av grovfoder.
Som en slutsats rekommenderas de åländska odlarna att undersöka vilka synerginyttor som kan finnas mellan vattenvårdsprojekt och bevattningsprojekt samt vilken miljönytta dessa kan medföra.
– Eftersom vattentillgången är en begränsande faktor behövs breda diskussioner om vattenhushållning och vattenbehovet inom livsmedelsproduktionen, betonar påpekar Andås och Nygårds.