Budget22
Livsmedelsförsörjningen och försörjningsberedskapen har blivit ännu viktigare i och med den utdragna covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina. ARKIVFOTO
Jordbruk Skogsbruk

Betoning på livsmedelsförsörjning
i JSM:s budgetförslag

Jord- och skogsbruksministeriet budgetförslag för 2023 betonar särskilt ministeriets grundläggande uppgifter, såsom att trygga livsmedelsförsörjningen, försörjningsberedskapen och vattenförsörjningen. Det föreslås också betydande satsningar på projekt som främjar den gröna omställningen och naturens mångfald, uppger ministeriet.

Jord- och skogsbruksministeriet föreslår anslag på ca 2,66 miljarder euro för sitt förvaltningsområde. Det föreslagna anslaget är till sitt nettobelopp ca tre procent (87 miljoner euro) mindre än budgeten för 2022 (2,74 miljarder euro).

Av anslagen under huvudtiteln står jordbruk och livsmedelsekonomi för 67 procent (1.788 miljoner euro), landsbygdsutveckling för 17 procent (443 miljoner euro), naturresursekonomin för 9 procent (229 miljoner euro), förvaltning och forskning för 5 procent (141 miljoner euro), lantmäteri och datalager för 2 procent (49 miljoner euro) och Forststyrelsen för under en halv procent (8 miljoner euro).

De beräknade intäkterna för 2023 är drygt 945 miljoner euro, vilket är cirka 27 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022.

CAP och grön omställning

Genomförandet av Finlands strategiska plan för jordbrukspolitiken (CAP-plan) 2023-2027 startar nästa år. Planen består av direkta stöd och åtgärder inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agriculture Policy, CAP) och av åtgärder för landsbygdsutvecklingen på fastlandet och på Åland. Anslagen för de åtgärder som hör till fastlandets behörighet (totalt 1.860 miljoner euro) har fastställts i budgetförslaget enligt den förhandlingslösning som uppnåddes mellan Finland och Europeiska kommissionen om CAP-planens innehåll vecka 28.

I förslaget ingår också anslagen för de återhämtningsåtgärder som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och anslagen för betalningar för sådana förbindelser som ingåtts under övergångsperioden 2021-2022 och EU:s tidigare programperioder (totalt knappt 143 miljoner euro).

I den strategiska CAP-planen ingår också åtgärder som genomförs med anslag som regeringen beslutat om tidigare för att stödja en grön omställning och försörjningsberedskapen. För betalning av stöd för landsbygdsföretags energiinvesteringar, som i sin helhet finansieras nationellt, föreslås ett anslag på 10,0 miljoner euro (10,0 miljoner euro 2022). För i sin helhet nationellt finansierade investeringsstöd för biogas, gödselhantering, återvinning av näringsämnen och koldioxidbindning föreslås ett anslag på 7,5 miljoner euro (7,0 miljoner 2022).

Det ska genomföras utvecklings-, försöks- och investeringsprojekt som har att göra med våtmarker och våtmarksodling för att höja grundvattennivån på torvjordar. För dessa projekt och för information om och understöd för verksamheten föreslås ett anslag på 30,0 miljoner euro. Till försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen föreslås 6,0 miljoner euro (3,0 miljoner euro 2022).

Under momentet för landsbygdsutveckling föreslås ett anslag på 2,0 miljoner euro för stöd till bybutiker. Stödsystemet ska bli permanent från och med 2023.

Till Livsmedelsverket föreslås ett anslag på 0,6 miljoner euro för att motverka brottslighet i livsmedelskedjan och för övervakning av distansförsäljningen. Vikten av tillsyn har vuxit under de senaste åren. Genom tillsynen kan man skydda företag med laglig verksamhet mot en osund konkurrens och samtidigt skydda konsumenterna mot hälsorisker och vilseledande verksamhet.

Ökad satsning på naturens mångfald

Helmi-programmet är jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets gemensamma program för att stärka den biologiska mångfalden i Finland och trygga de livsviktiga ekosystemtjänster som naturen erbjuder. För åtgärderna på jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde föreslås finansiering på totalt 7,3 miljoner euro.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet har även en gemensam handlingsplan för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland, Metso. Det föreslås att finansieringen för Metso stärks med 4,8 miljoner euro så att det i jord- och skogsbruksministeriets budget reserveras drygt 12 miljoner euro för genomförandet av planen (7,5 miljoner euro 2022). Det är nödvändigt att höja anslaget för att uppnå de mål som ställts.

För att trygga driftsäkerheten inom vattenförsörjningen föreslås ett tilläggsanslag på 5,0 miljoner euro. Strukturomvandlingen på området främjas med målet att skapa större enheter. På detta sätt förbättras förutsättningarna att tillhandahålla de nödvändiga vattentjänsterna utan störningar också under undantagsförhållanden.

För att utveckla de it-verktyg som behövs för att genomföra EU:s dricksvattendirektiv nationellt föreslås ett anslag på 3,0 miljoner euro. Genom tillsynsåtgärderna i direktivet tryggas råvattnets kvalitet, vattenkällorna och riskhanteringen för vattenförsörjningen.

Höjning av jakt- och fiskevårdsavgifterna

Det föreslås en fyra euros höjning av jaktvårdsavgiften, så att avgiften stiger från 39 till 43 euro. Fiskevårdsavgiften höjs med två euro från 45 till 47 euro. Höjningsförslaget baserar sig på den allmänna ökningen av kostnadsnivån.

För projektet för att förbättra läget vad gäller miljötillstånd för skjutbanor föreslås ett anslag på 1,2 miljoner euro.

Det ökade intresset för rekreation i naturen har lett till ett ökat behov av jakt- och fiskeövervakning i friluftsområdena i Södra Finland och i nationalparkerna. Av den orsaken föreslås tilläggsanslag på 0,4 miljoner euro till övervakningen av jakt och fiske. Därtill föreslås ett tillägg på 0,4 miljoner euro för Forststyrelsens lagstadgade fiskerihushållningsuppgifter.

Beredningen av budgetpropositionen för 2023 fortsätter vecka 33. Budgetförhandlingarna mellan ministerierna och finansministeriet förs den 17-19 augusti. Regeringen sammanträder den 31 augusti-1 september för att förhandla om budgetpropositionen för 2023. Regeringens budgetproposition offentliggörs den 19 september efter att den behandlats vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde.

Miljöministeriet vill påskynda slopandet av fossil energi

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2023 uppgår anslagen till sammanlagt 336 miljoner euro, vilket är 7,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgetpropositionen för 2022.

– Det gångna året har visat hur viktigt det är att stärka Finlands självförsörjande i fråga om energi och avveckla användningen av fossil energi från Ryssland. Vi stärker vår decentraliserade och självförsörjande energiproduktion för att kunna trygga energitillförseln i Finland. På det sättet påverkar inte globala kriser energipriset och tillgången på energi så drastiskt. Det är en viktig tyngdpunkt också i miljöministeriets budgetproposition. Särskild uppmärksamhet fästs vid snabba tillståndsbehandlingar för projekt inom grön omställning, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Investeringar i den gröna omställningen påskyndas genom att effektivisera behandlingen av miljötillstånd och miljörelaterade bedömningar. Avsikten är att vissa projekt som handlar om förnybar energi, koldioxidsnålt väte, elektrifiering av industrin och lagring av koldioxid ska ha temporärt företräde i tillståndsbehandlingen vid regionförvaltningsverken fram till 2025.

Enligt förslaget ska besvärsärenden som är centrala med tanke på den gröna omställningen behandlas med brådskande tidtabell vid förvaltningsdomstolarna 2023-2027. På grund av detta föreslås en ökning i personalresurserna vid regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna och förvaltningsdomstolarna.

23 miljoner euro till enskilda vägar

Kommunikationsministeriet föreslår ett anslag på 3,4 miljarder euro för sitt förvaltningsområde för 2023.

Enligt förslaget anvisas 1,9 miljarder euro till transport- och kommunikationsnäten, 853 miljoner euro till tjänster inom området för trafik, transport och kommunikation och 666 miljoner euro till förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter.

Av anslagen till transport- och kommunikationsnäten ska merparten eller cirka 1,32 miljarder euro riktas till basunderhåll av vägar, banor och vattenleder.

Vid underhållet av transportlederna underhålls i första hand de delar av transportnätet som är viktiga för näringslivet i samhället i stort. Samtidigt betonas trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen för med sig.

I enlighet med den parlamentariska visionen bibehålls den anslagsnivå för basunderhållet av transportinfrastrukturen som höjdes under den här regeringsperioden. Nedskärningen på 15 miljoner euro i basunderhållet av transportinfrastrukturen, som ingick i det tidigare rambeslutet, genomförs inte.

Strävan är att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet och trygga trafikledernas skick även om de stigande kostnaderna orsakar problem.

I förslaget ingår ett anslag på 23 miljoner euro till bidrag för enskilda vägar.