Skörden av gräsfrön, kummin och höstspannmål är på slutrakan på de flesta områden, men vårspannmålen mognar långsamt för skörd bland annat på grund av rikliga grönskott. Den försenade skörden av spannmål leder till att risken för kvalitetsförluster ökar, liksom risken för toxiner från rödmögel. För de kommande veckorna finns varmt uppehållsväder på önskelistan för att bestånden ska mogna och för att trygga skördens kvalitet.
Höstsäden och kumminet i huvudsak bärgade
Tröskningen av råg och höstvete är på slutrakan på de flesta områdena. I delar av Satakunta, Norra Savolax, Södra Österbotten och Österbottens kustområden är ännu 40–50 procent av rågen otröskad. Höstveteskörden är mest på hälft i Södra Österbotten, där hälften av höstvetearealen är bärgad. Råg- och höstveteskörden uppskattas vara genomsnittlig till både mängd och kvalitet i största delen av landet. Variationerna mellan gårdarna är dock stora i år och hektarskördarna kan variera från några hundra kilo till 8.000 kg. Skörden är sämre än normalt på 10–50 procent av höstvetearealen.
Rågens hektolitervikt har varierat i intervallet 74–80 kg/hl och falltalen i gaffeln 100–280. Av skörden uppskattas 80–95 procent uppfylla kraven för brödsäd. Höstvetets hektolitervikter har varit i intervallet 77–88 kg/hl. Proteinhalterna har varit 8–12,5 procent och falltalen höga, 280–500, i den skörd som bärgats i södra Finlands kustområden och Nyland.
Skörden av höstoljeväxter, kummin och utsädesvallar är slutförd på de flesta områden. Skörden av höstoljeväxter är ännu på hälft i Nyland (20 procent otröskat) och Södra Österbotten (40–50 procent otröskat). I Nyland, delar av Satakunta, Mellersta Finland, Österbottens kustområden och Södra Österbotten är ännu 10–20 procent otröskat. I Södra Österbotten är ännu hälften av vallfröbestånden otröskade. Höstoljeväxtskörden är tillfredsställande på de flesta områden, men i Birkaland och Mellersta Finland är skörden försvarlig. Kumminskörden blev mindre än normalt i södra Finlands kustområden, Satakunta, Kymmenedalen, Norra Karelen och Norra Österbotten. Skördens kvalitet uppskattas vara genomsnittlig, men i Satakunta uppskattas kvaliteten vara sämre än normalt. Skördevariationerna mellan gårdarna är stora: vissa skiften har inte gett någon skörd alls, medan de bästa skiftena har gett 2.500 kg/ha. Skörden uppskattas vara sämre än normalt på en tredjedel av arealen.
Vårspannmålen mognar ojämnt
Tröskningen av vårspannmål är ännu alldeles i sin början, även om skörden av tidigt korn inleddes redan i början av augusti i södra Finland. Mognaden fördröjs på många av rikliga grönskott. Kornskörden är längst hunnen i Nyland, södra Finlands kustområden, Egentliga Finland, Birkaland och Södra Karelen, där 30–50 procent av kornskörden är bärgad. I Nyland och södra Finlands kustområden har 30 procent av havren bärgats, men i övriga delar av landet endast 10–20 procent. Av vårvetet har 10–25 procent skördats. Vattenhalten vid skörd har allmänt varit 15–25 procent. Spannmålens hektolitervikt har i huvudsak varit hög. Foderkornets hektolitervikter har varit 62–71 kg/hl. Havrens hektolitervikt har varit 50–60 kg/hl i den skörd som tillsvidare har bärgats.
Vårspannmålens skörd har varit varierande. Variationen är störst för kornet. På flera områden ger till och med 75–95 procent av arealen sämre skörd än normalt och skörden stannar på dessa områden vid 50–80 procent av genomsnittet. Kornskörden uppskattas bli dålig i Nyland, Kymmenedalen och en del gårdar i Savolax, medan den uppskattas bli försvarlig i Egentliga Finland, Satakunta och Södra Österbotten. Skördens kvalitet uppskattas vara god i Södra karelen, Norra Savolax och Kajanaland, men försvarlig i Nyland, sydvästra Finland, Birkaland, Tavastland och en del gårdar i Norra Savolax. Skördeutsikterna för havre och vårvete är bättre än för korn. Havreskörden uppskattas bli tillfredsställande i Södra Karelen, Norra Savolax, Norra Österbotten och Lappland, men försvarlig i sydvästra Finland och delar av Norra Savolax. Vårveteskörden förväntas bli tillfredsställande i Södra Karelen och Norra Österbotten. I Nyland, sydvästra Finland, Kymmenedalen och Södra Österbotten uppskattas vårveteskörden däremot bli försvarlig. Hektarskördarna på de tillsvidare bärgade vårspannmålsbestånden har varierat mellan 1.000 och 7.000 kilogram och på en tredjedel av arealen blir hektarskördarna betydligt mindre än i genomsnitt.
Olje- och baljväxtskördarna en besvikelse
De första vårrybsskiftena tröskas under denna vecka i södra Finlands kustområden, men skörden förväntas bli påbörjad på allvar först mot slutet av september. Rybs- och rapsskörden uppskattas bli dålig eller försvarlig. Endast i Nyland, Tavastland och Norra Österbotten uppskattas skörden bli genomsnittlig. Skördeförlusterna är störst i Egentliga Finland och delar av Birkaland, där skörden ser ut att bli 30 procent av normalskörd. Skördens kvalitet varierar mellan dålig och försvarlig.
Tröskningen av bondböna har inletts i Nyland, södra Finlands kustområden och sydvästra Finland, där 5–25 procent av skörden har bärgats. På de flesta gårdarna i södra Finland inleds bönskörden under andra veckan av september och i Norra Österbotten först i slutet av september. Skördeutsikterna för bondböna varierar mellan svaga och tillfredsställande. I Nylands och Egentliga Finland uppskattas skörden bli dålig och i Satakunta, Birkaland, Tavastland och Norra Österbotten försvarlig. På dessa områden uppskattar man att skörden blir vid hälften av det normala. En del bondbönsbestånd har krossats för att ge utrymme för höstsådd.
Ärtskörden har inletts i Nyland, södra Finlands kustområden, sydvästra Finland, Kymmenedalen och Södra Österbotten, men skördearbetet förväntas ta fart på allvar efter den andra veckan i september. På södra Finlands kustområden och Egentliga Finland uppskattas ärtskörden bli försvarlig och på andra områden tillfredsställande eller god.
Bekämpningen av bladmögel har lyckats väl i potatisbestånden och det varma vädret i augusti har fått knölarna att växa med god fart. På de flesta områden uppskattas skörden av sommar- och lagerpotatis bli tillfredsställande eller god. Tagningen av utsädespotatis kunde inledas för två veckor sedan i Södra Österbotten och på andra håll har skörden också inletts. Tagningen av stärkelsepotatis påbörjades för en vecka sedan. Tagningen av lagerpotatis uppskattas komma igång under nästa vecka.
Sockerbetornas tillväxt är fortfarande god och skörden förväntas bli god eller åtminstone tillfredsställande.
Arealen höstsådda grödor blir mindre än planerat
Den försenade skörden av vårspannmål har försvårat sådden av höstspannmål och -oljeväxter på de flesta områden. Sådden av höstoljeväxter har redan avslutats för att bestånden ska hinna etablera sig före vintern. Det har inte skett betydande förändringar i arealerna för höstoljeväxter, men i till exempel Södra karelen har man sått betydligt mera höstoljeväxter än i fjol. Rågsådden är längst hunnen i Birkaland, Tavastland och Södra karelen, där 70–90 procent av den tilltänkta arealen har blivit sådd. Odlingsarealen för råg uppskattas minska på de flesta områden. Sådden av höstvete är alldeles i sin början. Höstvetearealen uppskattas öka på de flesta områden, om vädret gör det möjligt att så. Endast 10–30 procent av den höstsådda arealen sås direkt.
Vallarna vid god tillväxt
Vallarnas återväxt efter andra skörden har varit god tack vare regnen och det varma vädret. Det kommer att vara möjligt att bärga en tredje skörd i nästan hela landet, men alla gårdar har inget behov av en tredje skörd efter de goda två första skördarna. Den tredje skörden kommer att bärgas på största andelen gårdar i Nyland, sydvästra Finland, Birkaland, Södra Österbotten och Norra Österbotten, där 40–70 procent av gårdarna har för avsikt att bärga en tredje skörd. I södra Finlands kustområden, Södra karelen och Södra Österbotten uppskattar man att den totala ensilageskörden blir 10–20 procent större än normalt, men i delar av Norra Savolax och Kajanaland bedömer man att totalskörden blir lite mindre än normalt. Skördens kvalitet uppskattas vara tillfredsställande.
Återväxten på beten och törrhövallar är god eller minst tillfredsställande i hela landet. På en del gårdar har dock regnskurarna gått förbi, så torkan begränsar vallarnas tillväxt.
Högsäsong för äpplen
Skörden av sommaräpplena Pirja och Huvitus är redan bärgad i södra Finlands äppelträdgårdar. Av höstsorterna är redan hälften skördad, men vintersorterna fortsätter att växa ännu till slutet av september. Äppelskörden uppskattas sammantaget bli god.
Bärskörden fortsätter i tunnelodlingarna, där man kan skörda små mängder hallon och jordgubbe ända tills kölden kommer. Sommarens ostadiga väder och konsumenternas uppskattning av bär av god kvalitet har ökat odlarnas intresse för odling av bär i tunnel.
Grönsakernas tillväxt och mognad har påskyndats då vädret blev varmare i augusti. Särskilt frilandsgurka, zucchini, ärter och bönor har dragit nytta av det varma vädret och deras skörd har varit god. Sommarens väder har varit gynnsamt för rotsaker. Skörden av morot, rödbeta och kålrot uppskattas bli utmärkt. Lagergrönsakernas tillväxt fortsätter ännu, men allmänt taget är skördeutsikterna för lagergrönsaker lovande.