Finlands skogscentral och Naturresursinstitutet har inlett det gemensamma projektet Övergivna åkrar och före detta torvtäkter blir kolsänkor genom beskogning. Genom att beskoga gamla torvtäkter och åkrar ökar man skogsarealen och därmed kolbindningen, vilket är viktigt i arbetet mot klimatförändringen.
Skogen är Finlands viktigaste kolsänka. För att bekämpa klimatförändringen behöver inte bara utsläppen minskas utan också kolsänkorna upprätthållas och ökas.
Också i Finland finns det gott om lämpliga områden som kan beskogas så att det bildas nya kolsänkor. Till exempel genom att anlägga skog på före detta torvtäkter, på åkrar som inte längre används i jordbruket eller på andra öppna platser, kan man öka Finlands skogsareal och kolsänkor.
Platser söks med geodata
Målet med det riksomfattande projektet är att främja uppkomsten av nya kolsänkor i Finland, samtidigt som de olika hållbarhetsaspekterna tas i beaktande. I projektet utvecklas en applikation som utnyttjar geodata för att hitta lämpliga objekt att beskoga.
– I kartläggningen av beskogningsobjekt tar man hänsyn till värdefulla landskapsområden, nyckelbiotoper och andra eventuella värdefulla livsmiljöer. Den här informationen utnyttjas också i de regionala skogsprogrammen som just nu bereds under ledning av Skogscentralen och där kolsänkorna beaktas på landskapsnivå, säger projektchefen Mira Isoniemi vid Finlands skogscentral.
I projektet utvecklar man en beräkningsmodell för att uppskatta hur mycket kol som binds efter beskogningen jämfört med den tidigare markanvändningsformen.
– Torvmarker är bra beskogningsobjekt när man ser till kolkompensationen, även om det kräver mer arbete än normalt för att få skog att växa på dem. När man beskogar övergivna åkrar på mineraljord leder det till en kolsänka, men där fortsätter den före detta åkern att vara en kolutsläppskälla länge efter att den beskogats, även om beskogningen minskar kolutsläppen betydligt, säger forskaren Antti Wall vid Naturresursinstitutet.
I projektet skapar man också en webbplats som åskådliggör beskogningsmetoderna, resultat, lönsamhet och nätverket av provytor. Man producerar också informationsmaterial och aktiverar beskogningsprojekt.