ÖSP och SLC vill ha en jordbrukspolitik som minskar byråkratin, gynnar aktiv produktion och prioriterar investeringsstöd. Den nationella beredningen av CAP-2027 – som är inne i ett intensivt skede – diskuterades aktivt på ÖSP:s vårmöte i måndags.
Beredningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik inför nästa programperiod pågår för fullt. I början av sommaren ska den nationella strategin av beredningen sändas på utlåtanderunda och det som står klart är att det finns många öppna frågor ännu.
– Marknaden ska vara en av jordbrukets drivkrafter. Det är marknaden som ska styra det som sker på gårdsnivå och det stärker vår tanke om att den finländska jordbruksproduktionen ska vara aktiv, säger Jonas Laxåback, verksamhetsledare för SLC.
Laxåback höll en jordbrukspolitisk översikt på ÖSP:s vårmöte i måndags. Precis som förbundets ordförande Tomas Långgård konstaterade i inledningen av mötet arbetar SLC för att aktiv odling och produktion av råvaror och livsmedel ska gynnas i det kommande stödsystemet.
Ett annat område som är viktigt för ÖSP och SLC – som nu bedriver aktiv intressebevakning i olika arbetsgrupper på nationell nivå – är en långsiktig lösning för det nationella stödet till trädgårdsnäringen och den enmagade sektorn.
– För det tredje behöver unga odlare prioriteras och olika former av sammanslutningar och bolag där flera generationer medverkar ska uppmuntras och behandlas på ett rättvist sätt inom stödsystemet, säger Långgård.
Ingenting är fastslaget
Laxåback berättade om de konkreta förslag som nu finns inom den nationella beredningen. Han poängterar att ingenting är fastslaget i det här skedet och att många förslag troligen kommer att preciseras.
– Nuvarande stödsystem har varit i kraft sedan 1995 och det är skäl att fundera på hur anslagen tilldelas så att de gör rätt nytta så att jordbrukarnas inkomster höjs. Ett nytt element in i den kommande jordbrukspolitiken är den gröna arkitekturen som kommer att påverka utformningen också nationellt, konstaterar han.
– Den gröna arkitekturen kanske innebär den största förändringen i jordbrukspolitiken jämfört med den stödpolitik som finns nu, fortsätter han.
EU-kommissionen har listat flera mål med starkt fokus på klimat, miljö och biodiversitet. De här målen finns omnämnda i kommissionens förslag till ny CAP, Den gröna given och Från jord till bord-strategin. För Finlands del kommer det att påverka bland annat miljöersättningen i den kommande programperioden som torde träda i kraft 2023 och pågå till 2027.
– Vi arbetar för att komma ifrån tvärvillkoren för att minska byråkratin, men i stället kommer de att ersättas av villkorlighetskrav med nya helheter gällande klimat och miljö. Det blir nya grundkrav för gårdsstöden i framtiden, förklarar Laxåback.
En förenkling som kan bli av gäller husdjursstöd till nötsektorn som sker via CAP på A- till B- och C-området. De produktionskopplade stöden kompletteras på C-området med nationellt stöd.
– Gällande produktionskopplade kan det bli mer fokus på AB-området. Ur ett österbottniskt perspektiv och C-området blir det då mer fokus på det nordliga stödet. Det betyder mer nationella stöd och en förenkling i stödsystemen till husdjurssektorn, förklarar Laxåback.
Laxåback tror inte det finns anledning till oro gällande nationella stödet till C-området. Det som däremot kan ändra är synen på växthusarealens utveckling. Byggs växthusarealen ut de kommande åren och det kan komma att påverka det nordliga stödet.
– Det nordliga stödet är ett bevarandestöd för en viss areal och om det sker en expansion av arealen kan begränsningen bli ett problem i framtiden. SLC bevakar den här frågan aktivt.
Ändringar i åtgärder
I sitt uttalande konstaterade vårmötet att ÖSP i den kommande programperioden arbetar för att det också i fortsättningen ska finnas ett omfattande miljöersättningssystem. Det som väckte mest diskussion under Laxåbacks presentation var det faktum att just miljöersättningen kommer att förändras. I beredningen av den nya CAP betonas alltså klimat- och miljöåtgärder och den så kallade gröna arkitekturen grundas på villkorlighetskrav, ekosystem och miljöersättning.
Gällande valbara gårdsvisa och skiftesvisa åtgärder noterade många en del potentiella förändringar. Bland annat Niclas Sjöskog frågade varför växttäcke vintertid och inmyllning av svämgödsel inte finns med i de valbara skiftesvisa åtgärderna som nu diskuteras ska ingå i det kommande miljöersättningsprogrammet.
Enligt Laxåback har just bland annat växttäcke diskuterats som en del av villkorligheten och är ett av de fyra förslag till åtgärd inom ekosystemen som diskuteras. Därav kan det vara svårt att ha en växttäckesåtgärd i miljöersättningen. Gällande inmyllning kan det hända att åtgärden ersätts med en ny åtgärd i de valbara skiftesvisa åtgärder som surgörning (syra) av svämgödsel.
– Det är en åtgärd som en del anser är en modern åtgärd. Men allt det här är i beredningsskedet och alla kommentarer förs vidare till diskussion, säger han.
Sjöskog fick medhåll av Sören Stenroos som berättade att ÖSP:s ungdomsutskott också noterat de planerade ändringarna. Ungdomsutskottet anser att de gårdsvisa åtgärderna är för tekniska, vilket gynnar stora gårdar.
– Ungdomsutskottet saknar också växttäcke vintertid och inmyllning av svämgödsel, säger Stenroos.
Carita Häger förvånade sig också över att det först införs krav på nedmyllning som sedan tas bort. Hon påpekade att producenter och maskinentreprenörer investerat stora summor i aggregat för nedmyllning.
– Vi kan inte ha restriktioner som fordrar investeringar i utrustning för nedmyllning som 2-3 år senare blir onödiga, säger hon.
Ola Sandberg fortsatte:
– Jag känner oro om åtgärderna går igenom enligt det som Laxåback visar. Det innebär att pengar far direkt från gårdarna till maskinförsäljarna. Det är viktigt att det finns åtgärder i miljöersättningen så att pengarna lämnar på gårdsnivå.
En annan fråga som lyftes är varför inte ett direkt stöd för klövvård finns med i stödet till djurens välbefinnande. Deltagarna i vårmötet konstaterade att det är en åtgärd som bidrar till djurens välmående och ökar produktionen.
Bra med diskussioner
Frågorna var många och Laxåback välkomnade diskussionen. Han poängterar att det fortfarande bara är frågan om förslag om vad som kan vara valbara stödåtgärder.
– Nu målar man med den stora penseln och efter hand blir det mer fokus på detaljer. Men det är viktigt att vi diskuterar vad som kan vara valbara stödåtgärder. SLC:s linje är att den gröna arkitekturen måste bygga på praktisk tillämpning och gagna efterfrågan. Vi ska producera livsmedel som efterfrågas och motarbetar krav på odling som bidrar till mer restriktioner i produktionen, säger Laxåback.
På vårmötet behandlades också tre motioner. Den enda som väckte lite diskussion var motionen av Kronoby, Terjärv, Nedervetil och Karleby lokalavdelningar av ÖSP om att förbundet bör trygga den juridiska rådgivningen efter att SLC i slutet av förra året sade upp juristen på grund av ekonomiska orsaker.
– Våra medlemmar i vår region har haft stor hjälp av juristen i flera olika frågor och motionen ska ses som en frustration av att vi inte längre kan dra nytta av en jurist i förbundet, säger Mats Holmqvist från Karleby.
Långgård konstaterade att förbundsstyrelsen diskuterat ärendet i flera omgångar och att det är ett tomrum att SLC inte längre har en egen jurist.
– Men coronaviruset har gjort att SLC:s avkastning på det placerade kapitalet minskat så att det nu uppstår ett stort underskott. Det är det som är bakgrunden till uppsägningarna i slutet av förra året. Situationen är beklaglig och vi förstår oron från fältet och vi kommer göra vårt bästa för att fortsättningsvis bistå våra medlemmar, säger Långgård.