Img 20201001 120440
Bekämpning av vresrosor med glyfosat under hösten 2020 har väckt förvåning och förargelse bland skärgårdsbor och båtfolk i Närpes och Kaskö skärgård. Bekämpningen har angripit havtornsbuskar bredvid bekämpade vresrosbuskar såsom på Truthällan och Svärdsgrund men även på Sälgrund i Kaskö. FOTO: Henrik Backa
Livet på landet

Bekämpning av vresros
förvånade skärgårdsbor
och båtfolk

Bekämpning av invasiva arter har stått på agendan under den gångna sommaren och hösten. Forststyrelsen har bekämpat vresrosor med glyfosat på holmar och skär, såsom på Truthällan och Svärdsgrund i Närpes skärgård och på Sälgrund i Kaskö skärgård.

Henrik Backa, i Kalax Närpes skärgård, är förvånad och även förargad över det sätt som Forststyrelsen har använt för att bekämpa vresrosor med glyfosat i skärgården.

– Det var av våra bekanta båtmänniskor som jag blev kontaktad om att Forststyrelsen bekämpat vresrosor med glyfosat på Truthällan i mitten av september. Forststyrelsens fältjobbare hade lagt upp informationsskyltar i träd och havtornsbuskar bredvid vresrosbuskarna för att meddela om att glyfosatbekämpning utförts. Jag åkte själv ut för att se det hela, berättar Henrik Backa, som också är fiskarstugeägare på ön. På ön har sju vresrosbuskar bekämpats.

– Våra bekanta skulle pressa havtorn, men upptäckte att havtornsbuskarna tagit skada av glyfosatbehandlingen. Det som förvånar är att Forststyrelsen tillåts bekämpa med glyfosat när det är endast ett tiotal meter till vattnet och det i övrigt är känslig skärgårdsmiljö med klippor och karg växtlighet. Dessutom hör Truthällan och Svärdsgrund till Natura 2000-område och är ständigt utsatta för väder och vind, framhåller Backa.

Det finns, enligt Backa, andra skonsammare bekämpningsmetoder att bekämpa vresrosor med än att använda glyfosat.

– Man kan ju bekämpa vresrosorna mekaniskt också med bl.a. röjsåg och att sedan täcka över rosbuskarna så att de självdör. Så har de gjort på Tvåstenarna, en grannö till Truthällan, förklarar Henrik Backa.

Img 7550
Enligt Henrik Backa är det mycket olämpligt att bekämpa vresrosor med glyfosat ute i känsliga skärgårdsmiljöer eftersom glyfosat riskerar att sköljas ut i havet. FOTO: Mathias Krook

Till allmän upplysning

För att göra allmänheten mer upplyst om hur Forststyrelsen utför bekämpning av vresrosor i skärgården kontaktades regionaltidningen Vasabladet för en artikel om händelsen.

– Vasabladet kontaktades för en upplysning och hur Forststyrelsen har bekämpat vresrosor med glyfosat i skärgården och även för att informera skärgårdsbor och båtmänniskor så att ingen skulle gå och pressa havtorn bredvid eller annars röra sig nära bekämpade rosbuskar. Det är märkligt att Forststyrelsen får använda glyfosat medan det är mycket strikta förhållningsregler och användarcertifikat för glyfosat inom jord- och skogsbruk, poängterar Henrik Backa.

– Det är även skrämmande att veta att glyfosat använts när det annars rör sig mycket folk ute på holmar och skär såsom Truthällan, Svärdsgrund, Stånggrund, Sälgrund och även på Kaldonskär och Grytskär liksom i andra kommuners skärgårdar. Man kan fråga sig hur djur och fåglar skall kunna läsa de varningsskyltar som är uppsatta i buskar och träd. För att inte tala om barn som också kan röra sig i terrängen och nära rosbuskarna som bekämpats, säger Backa.

Efteråt har Backa fått ett brev och en karta från Forststyrelsen om bekämpningen av vresrosor med glyfosat och var Forststyrelsen har utfört glyfosatbehandlingar. Av brevet framkommer också att vresrosbuskar på vissa holmar och skär har bekämpats mekaniskt med bl.a. röjsåg och genom att täcka över rosbuskarna.

Det har även Backa sett själv i samband med en båtresa till Valsörarna i Korsholms skärgård i sommar, där han träffat på Forststyrelsens fältjobbare. Backas egen personliga åsikt är att mekanisk bekämpning är bättre än att använda växtgifter.

Enligt Henrik Backa finns andra mera betydande problem att satsa resurser på än att bekämpa vresrosor ute i känsliga skärgårdsmiljöer. Ett betydande problem är skarvarna som ökat märkbart i antal och gjort märkbar skada på skärgårdsmiljön och på fiskbeståndet. Detta kunde mera resurser satsas på istället. Skarvbeståndet och problemen som skarvarna för med sig behöver minskas och förebyggas framöver.