De nuvarande kriterierna för begreppet skärgård är luddiga och beaktar inte dagens skärgårdsliv. Statsrådets skärgårdsdelegation har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram kriterier som bättre beskriver skärgården och skärgårdskommunerna.
Delegationens ordförande, SFP-riksdagsledamoten Sandra Bergqvist från Nagu i Pargas, säger att de nuvarande kriterierna har byggts på under många års lopp. Resultatet är att kriterierna ofta är svårtolkade och inte motsvarar dagens skärgårdsliv.
Den gamla förordningen om vilka kommuner som har skärgårdsstatus gällde till slutet av 2019.
När man i fjol fick in förslag om vilka kommuner som ska ha skärgårdsstatus i framtiden märkte man stora utmaningar med dagens skrivningar, säger Bergqvist.
– Till exempel skulle Nyslott, med 144 personer utan fast vägförbindelse, ha fått 14 miljoner euro i skärgårdstillägg. Pargas, med 3.000 människor bakom färjor, får knappa 6 miljoner.
Det här blir särskilt konstigt, konstaterar Bergqvist, då den kommunala servicen i Nyslotts skärgård är mycket begränsad.
– Vi vill poängtera att det ska finnas service för att man ska få skärgårdstillägget.
Förändrat fritidsboende
En annan viktigt sak är att beakta hur fritidsboendet förändrats. Nu kan många stugor användas året om och dagens ”sommargäster” besöker fritidskommunen också på vintern.
De använder sig av servicen som kommunerna erbjuder, och Bergqvist konstaterar att den här nya vardagen i skärgården borde återspeglas i kriterierna och skärgårdstillägget.
Dagens system med två kategorier för skärgårdsstatus – skärgårdskommuner samt kommuner med skärgårdsdel – är också något man ska titta på.
Sandra Bergqvist säger att kommunerna är mycket positiva till att kriterierna överlag förenklas.
– I de nuvarande skrivningarna sägs bland annat att en del av en kommun kan ses som skärgård om den är ”skärgårdslik”. Det lämnar väldigt mycket öppet för tolkning. Skärgårdstillägget har kanske blivit lite av ett stöd för perifera områden. Men skärgård och glesbygd är inte samma sak. Det är en skillnad om man har fast vägförbindelse eller inte. Vi får inte urvattna begreppet ”skärgård”. Att man ser vatten genom fönstret betyder inte nödvändigtvis att man är i skärgården.
Frusen förordning
Den gamla förordningen, med sin lista över kommuner med skärgårdsstatus, är nu frusen i väntan på arbetsgruppens förslag till nya kriterier. Bergqvist tippar att jobbet kan ta ett par år.
Sedan ska statsrådet godkänna förslaget. Först efter det blir det aktuellt med en ny runda där landskapen kan anhålla om skärgårdsstatus för sina kommuner.
Tror du att en förändring kan stöta på motstånd från kommuner som skulle få mer pengar med de nuvarande kriterierna?
– Nej, egentligen har nog alla kommuner varit positivt inställda till att se över kriterierna. Det är svårt för kommunerna att prognostisera inför framtiden om det finns ett stort tolkningsutrymme.
Sandra Bergqvist betonar också vikten av att se att vi har olika former av skärgård: den längs kusten och skärgården i inre Finland.
– Det är viktigt att vi håller ihop all skärgård och jobbar för samma sak. Hittills verkar det som om vi drar åt samma håll.