Åländska lök- och potatisodlare kan nu få bättre underlag för växtskyddsinsatser tack vare de moderna väderstationer som Ålands Hushållningssällskap installerade i fjol.
– Det blir en ny kostnad eftersom prognoserna för bekämpning tidigare varit gratis, men jag tror nog att bättre beslutsunderlag betalar sig i form av effektivare växtskydd, kommenterar odlaren Marcus Eriksson i Eckerö Överby.
Han odlar lök på 10 hektar och potatis på 25 hektar och var en av de tiotalet odlare som deltog i ett informationstillfälle där Hushållningssällskapets projektledare Fredrik Svanberg presenterade det nya systemet.
Vad odlarna sist och slutligen måste betala för prognosverktygen och växtskademodellerna beror på hur många lantbrukare som ansluter sig till systemet.
– Men vi har också haft kontakt med odlare som inte var med på infoträffen och hoppas att fler ansluter sig så att det blir billigare för den enskilde odlaren, säger Marcus Eriksson.
Flera olika prognoser
På träffen presenterade agronom Fredrik Svanberg fjolårets uppgradering av de åländska väderstationerna och hur systemen fungerar samt vilka data man kan få fram via de nya stationernas modernare hård- och mjukvara.
Stationerna mäter bland annat nederbörd, solinstrålning, bladfukt, lufttemperatur, relativ luftfuktighet (hur mycket fukt luften kan hålla vid aktuell temperatur), vindriktning, vindbyar och vindhastighet, jordfukt och jordtemperatur ner till 60 cm samt data för daggpunkt och avdunstning.
Med de tidigare stationerna fick man fram prognoser för lökbladmögel genom ett program som heter Lantmet och bland annat drivs av Sveriges lantbruksuniversitet SLU och jordbruksverket.
– Men i och med bytet till de nya väderstationerna blev det svårt att få till kopplingen till Lantmet samtidigt som vi med de nya stationerna kan samla all data om väder och prognoser på en och samma portal som heter fieldclimate.com, berättar Svanberg.
Därför kan odlarna nu på Fieldclimate få flera prognoser för både lök och potatis.
– Varje prognos för exempelvis lök innehåller sedan flera prognoser som belyser olika sjukdomar och insekter, vilket vi inte har kunnat erbjuda odlarna tidigare. Genom de nya prognoserna kan vi vara med och bidra till att lantbrukarna utför bekämpningarna vid exakt rätt tidpunkt vilket alla vinner på, förklarar Fredrik Svanberg, som från början av april tar över som Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare när Joachim Regårdh går i pension.
Måste betala för specifik prognos
Genom att prenumerera på en prognos får odlaren tillgång till lokala väderdata från sin närmaste väderstation samt den prognosmodell som han eller hon har valt.
Den största skillnaden gentemot tidigare är att datan nu ligger bakom en betalvägg. Tidigare var det offentlig och öppen data som vem som helst kunde komma in och titta på.
För att få tillgång till prognoserna krävs därför numera en personlig prenumeration som är kopplad till en specifik väderstation samt en prognos.
– Stationerna i Gottby, Eckerö och Hammarland är redan avsedda för specialodlingen, men i och med det nya systemet kan vi även aktivera prognoser på någon av de andra nio stationerna på Åland om det finns efterfrågan, påpekar Fredrik Svanberg.
Vill gör stor nytta ute hos odlarna
Ålands Hushållningssällskap HS står för drift och underhåll av väderstationerna, men prognoserna måste lantbrukarna alltså själva bekosta.
Priset för att få tillgång till datan beror på antalet prenumeranter. Om det är flera blir priset lägre per användare. Priset baseras på ett fast pris för själva prognosen och sedan en ”lantbrukarlicens” som räknas ut enligt en fastslagen modell.
Dyrast blir det om man är ensam med att vilja ha en prognos från en specifik station eftersom man då inte kan dela på den fasta kostnaden för ”grundprognosen”. För en odlare som är ensam om en station är priset 135 euro per år, men med exempelvis sex användare betalar man 55 euro per person.
Medlemmar i Hushållningssällskapet får 10 procents rabatt på avgifterna.
– Vi hoppas förstås att efterfrågan på prognoser kommer att öka eftersom Hushållningssällskapets mål är att stationerna ska göra så stor nytta som möjligt ute på gårdarna, betonar Svanberg.