Insamlingen av lantbruksplast har ökat under de senaste åren. Men det är ifrågasatt att all plast från lantbruket skulle samlas in och återvinnas redan år 2030, såsom Miljöministeriet hoppas.
Finlands andra färdplan för plast är ett omfattande nationellt program, vars mål är att Finland övergår till en cirkulär ekonomi för plast före 2030. Cirkulär ekonomi innebär att produktionen och konsumtionen håller sig inom gränserna för jordens bärkraft.
Färdplanen, som tagits fram vid Miljöministeriet, togs i bruk 2018 och gick in i sin andra fas 2022. Målet är att återvinna allt finländskt plastavfall om mindre än fem år.
– För lantbrukets del är målet knappast realistiskt, även om utvecklingen gått framåt med fart, säger Heikki Aro på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, MTK.
Han är expert, bland annat på miljöfrågor och representerar MTK och lantbrukarna i det samarbetsnätverk som bildats kring Finlands färdplan för plast.
– När det gäller insamlingen av balplast och silofilm samt insamlingen och återvinningen av gödselsäckar har vi det rätt bra förspänt. Utmaningen ligger i att sortera och återvinna resten av avfallsplasten på gårdarna. Nu hamnar en stor del av plasten på avfallsstationer där den bara bränns som blandavfall, säger Aro.
Det finländska jordbruket använder årligen cirka 7.000 ton balplast och ungefär 2.000 ton silofilm. Vita och ljusgröna, men också ljusröda och svarta ensilagebalar utgör ett färggrant inslag på åkrarna. Men under de senaste åren har endast en del samlats in för återanvändning.
Den främsta orsaken är att både insamling och återvinning strulade under flera år. Och det beror i sin tur till stor del på att vi saknar lagstiftning som kräver insamling och återvinning av plastfilm.
Den räknas nämligen inte som förpackningsmaterial. Plastförpackningar lyder under producentansvaret i avfallslagen.
Ny aktör
I augusti 2024 började Suomen Maatalousmuovien Kierrätys Oy, SuMaKi, samla in balplast och ett knappt år senare även silofilm. Under sitt första år fick företaget ihop ungefär 2.000 ton använd balplast.
Tidigare hade andra aktörer försökt samla in plasten, men lagt ned, då lantbrukarnas intresse inte var tillräckligt.
– Bönderna trodde att plasten skulle återvinnas, men det visade sig att de som samlade in plasten brände den, säger materialchef Anders Lundin på SuMaKi.
I fjol var SuMaKis mål att samla in 4.000 ton, men vågen visade inte mera än 3.600 ton. Ribban ligger kvar på samma nivå i år.
I Sverige använder lantbruket årligen ungefär 20.000 ton bal- och silofilm. Enligt Anders Lundin samlas omkring 90 procent in för återvinning.
Men det har tagit svenskarna 20 år att nå dit.
– På sikt strävar vi efter att komma lika långt, men det går inte i en handvändning, säger han.
SuMaKi samlar in plast över hela landet, också på Åland och ända upp till Enontekis.
– Gårdarna kan beställa upphämtning, bland annat via en mobilapplikation. Minimikravet är 500 kilogram, men flera gårdar kan samla sin plast på samma ställe, för att få ihop tillräckligt med plast, berättar Anders Lundin.
Tjänar inga pengar
SuMaKi är ett icke vinstdrivande företag. Men det löser inte återvinningsproblemet. Att forsla plasten från insamlingspunkterna till SuMaKis lager i Forssa och Seinäjoki kostar.
Därför införde producenterna av bal- och plastfilm i fjol en extra avgift om två euro per rulle à 27 kilogram. Den pengen går till SuMaKi bara för att täcka transportkostnaderna.
Av den vita balplasten görs vit granulat som kan bli ny vit film. De andra färgerna krossas tillsammans och blir grå granulat som används för andra produkter.
Men för tillfället blir det ingen granulat eller ny film. Clean Plastic Finland Oy, som tvättade och granulerade balplast och silofilm i Merikarvia 2018-2025 gick i konkurs. Företaget levererade granulat till inhemska filmtillverkare.
– Nu lagrar vi den insamlade plasten i hopp om att någon i Finland börjar tvätta och granulera plasten. Vi bevarar gärna råmaterialet och arbetet i Finland, säger Anders Lundin.
Han är inte orolig för att SuMaKi skulle bli sittande med plastlagret.
– Vi har fått offerter från företag i både nordiska och baltiska länder, säger han.
Enligt Anders Lundin utgör bal- och siloplasten 75 procent av lantbrukets plastavfall. SuMaKi har också ett intresse för plastnät, växthus- och annan odlingsplast.
– Men först måste vi hitta någon som förädlar den råvara vi tar in.
Checkar för säckar
När det gäller storsäckar och gödselsäckar har återvinningen hunnit en längre bit på vägen. Säckinsamlingen Rejäl Handling, ett samarbete mellan de finländska 4H-organisationerna, Yara Finland och deras samarbetsparter, är nu inne på sitt femtioförsta år.
– I fjol, då insamlingen 50-årsjubilerade, samlade 4H-organisationerna in 916 ton gödsel-, foder- och utsädessäckar, berättar Bettina Lindfors, utvecklingsansvarig på Finlands svenska 4H.
Av detta svarade de svenskspråkiga 4H-föreningarna, som sysselsatte 35 ungdomar, för 62 ton. Året innan samlade 4H-föreningarna in 800 ton plastsäckar.
Säckinsamlingen är samtidigt en viktig penninginsamling för 4H. Vinsten från kampanjen delas årligen ut till 4H i form av en check. I fjol var beloppet drygt 200.000 euro.
Fjorton finlandssvenska 4H-föreningar deltar i årets kampanj. De tar avgiftsfritt emot storsäckar, småsäckar och skyddshuvor vid insamlingspunkter runt om i Svenskfinland.
Endast säckar från de företag som ingår i samarbetsnätverket för Rejäl Handling accepteras.
Avstamp i oljekris
Samarbetet mellan 4H och Yara startade 1975 i kölvattnet efter oljekrisen i början av 1970-talet. Oljekrisen var en följd av oktoberkriget 1973 där en koalition arabländer anföll Israel.
När oljeproducenterna runt Persiska viken begränsade produktionen steg priset på både olja och plast och gjorde returplasten ekonomiskt och ekologiskt intressant.
Anna-Kaisa Haapajärvi, marknadsförings- och agronomiansvarig på Yara Finland, berättar att mängden insamlade säckar vuxit stadigt under åren. Hon tror att 1.000-tonsgränsen ligger inom räckhåll.
Haapajärvi bedömer att cirka 70 procent av Yaras säckar samlas in genom kampanjen Rejäl Handling. Beaktar man också andra tillverkares säckar är den totala insamlingsprocenten klart lägre.
Återvinningsföretaget Lassila & Tikanoja hämtar säckarna på 4H:s insamlingspunkter för att göra granulat av dem. Processen är en annan än då man granulerar bal- och siloplast. Av granulaten tillverkas bland annat plasthylsor och spännband.
MTK:s Heikki Aro påpekar att det på gårdarna också finns mängder med annan plast som kunde samlas in för återvinning. Som exempel nämner han balnät och spännband, samt underlagsplast och tunna plastdukar från trädgårdsodlingen.
– Logistiken för insamling av plast finns, men det finns stora utmaningar i bearbetningskedjan för återvinningsplast. Nu är det viktigt att motivera jordbrukarna till exempel till källsortering.
En arbetsgrupp vid miljöministeriet föreslog i februari att avfallslagen ersätts av en ny lag om cirkulär ekonomi.
– Lagstiftningen bör bli lätt att efterfölja för gårdarna och den bör innebära inbesparingar för dem, till exempel så att någon betalar för det plastavfall som lantbrukarna levererar till insamlingar för återvinning, säger Heikki Aro.