Om den torra sommaren påverkat gårdens ekonomi bör tröskeln att kontakta banken vara låg. Bankerna är förberedda och förhåller sig förstående till bland annat amorteringsuppskov och likviditetslån.
På bankerna har man redan kunnat skönja effekterna av den extrema torkan, meddelar såväl Aktia, Nordea som Andelsbanken OP. Ser det ekonomiska läget dåligt ut på den egna gården ska man inte vänta.
– Kontakta hellre banken innan situationen blir ohållbar, säger Timo Kalliomäki, Nordeas lantbrukschef.
Carola Wester-Sundblad, lantbruksexpert på Aktia Abp, håller med. På Aktia har man kunnat skönja effekterna av den extrema torkan redan i somras i form av kontakter från jordbrukare.
– Visst märks det att läget är svårt, och vi har varit beredda på att det kommer att behövas justeringar bland annat i lån. Lantbruksföretagarna är skötsamma kunder, men jag vill ändå påminna om att ta kontakt i god tid med banken om man behöver hjälp, säger Wester-Sundblad.
Från Andelsbankerna är budskapet det samma. Merja Auvinen, chef för kundrelationer inom OP-gruppen, ber jordbrukare vara uppmärksamma och aktiva om det uppstår betalningssvårigheter.
– Med banken kan man tillsammans fundera på lämpliga verktyg för att förbättra likviditeten, säger Auvinen. För det mesta räcker det med att flytta amorteringsrater till slutet av en låneperiod, eller att förlänga lånetiden. Ibland är det bäst att slå ihop flera lån till ett, och sedan komma överens om en lämplig tid för att betala tillbaka lånet.
Bankerna förhåller sig förstående till ändringar och amorteringsuppskov.
– Det sista man ska göra är att bli och sitta med en växande skuld och samtidigt en skuldkänsla för att det hela inte går ihop, säger Kalliomäki. Är det frågan om räntestödslån är processen mera invecklad, vilket gör det ännu viktigare att ta kontakt i tid.
Ingen större rusning
Trots att bankerna fått många samtal är det ändå inte frågan om någon större rusning, säger Kalliomäki.
– De regionala skillnaderna är stora, men som helhet kan man säga att det är frågan om någon procent mera än vanliga år.
Det finns områden där skördarna blivit relativt bra i år, och sådana där året var en katastrof. Wester-Sundblad uppmanar odlarna att göra en uppskattning av värdet på den bärgade skörden så fort tröskningen är klar.
– Räkna till exempel vad skördebortfallet betyder i pengar och ifall djur bör slaktas. Gör därefter upp en budget som gärna skulle få sträcka sig fram till nästa års skörd.
Då får man en grov uppskattning om de månatliga kassaflödena.
Jämför med tidigare år
– Ta gärna hjälp av kontoutdragen från tidigare år, där man lätt ser återkommande betalningar. Så här får man fram hur mycket som saknas i kassan och kan mota Olle i grind genom att vidta nödvändiga åtgärder i god tid före kassakrisen är ett faktum. Man bör också beakta att då arealstöden nu utbetalas till 85 procent istället för 75 procent, vilket betyder att nästa rat kan vara 10 procent lägre än vad man kanske kalkylerat med.
Behövs det rörelsekapital kan likviditetslån vara ett alternativ.
– Enligt regeringens budgetria skulle en modell för statsborgen för korta likviditetslån igen tas i bruk från och med nästa år, säger Auvinen. Den modellen kunde vara till nytta för en del av lantbruksföretagen.
Om man ansöker om nya lån gäller det däremot att vara ärlig och öppen med banken, påminner Wester-Sundblad.
– Genom att uppge alla eventuella avbetalningskrediter som kan finnas hos andra finansiärer får bankrådgivaren en riktig helhetsbild av gårdens ekonomiska situation och kan bidra med bättre rådgivning.
Rådgivning vid dålig lönsamhet
Ifall betalningssvårigheterna beror på en längre svacka i lönsamheten rekommenderar Andelsbankerna att man kontaktar rådgivningen och gör en noggrannare analys av gårdens ekonomi och produktion.
– Som ett användbart redskap finns Råd2020-tjänsten med tillhörande finansiering, påminner Auvinen. Den har utvidgats till att också omfatta ekonomirådgivning. Vissa gårdar kan behöva en mer omfattande omorganisation av gårdens verksamhet, och då kan man få hjälp via Råd2020.
Också bankerna erbjuder rådgivning. Nordea inrättade i april en Agri-enhet som satsar enbart på lantbruksföretag, där individuell rådgivning finns att få.
Även Aktia har specialister på jord och skog. Till exempel kan det gälla frågor som när det är bättre att lämna placerade medel orörda och hellre lyfta likviditetslån, säger Wester-Sundblad.
– Här spelar tiden en viktig roll. För hur lång tid behövs kassalånet och hur påverkar eventuella räntejusteringar läget? Kanske måste man också avyttra någon egendom för att få balans i ekonomin.
Trots det trängda läget idag märks ändå en framtidstro bland lantbrukarna, säger Kalliomäki.
– Det finns vilja att investera, och jag tror definitivt på en fortsatt efterfrågan på och en marknad för inhemsk, ren mat. Däremot måste producenten få ordentligt betalt för sitt arbete. Det är grundförutsättningen för att ett företag ska kunna fungera.