För snart två veckor sedan meddelade Atria om prisförändringar. Samtidigt som priset för ungnöt, det vill säga för tjurar och kvigor, sänktes med 3 cent per kilo så höjdes kopriset med i medeltal 16 cent per kilo.
Enligt Kim Tarvonen, nötanskaffningschef för ÖK, är orsaken till prishöjningen och -sänkningen att antalet mjölkkor minskat på landsnivå och medfört att konkurrensen om mjölk- och dikogårdar ökat.
– Konkurrensen har varit hård i flera år redan och priset är följaktligen ett av verktygen när slakterierna dels försvarar, men även försöker höja sina marknadsandelar, säger han.
Atria höjde kopriset med 10 cent på kor med en slaktvikt under 290 kilo och med 20 cent för kor över 290 kilo. Eftersom kornas slaktvikt är i medeltal cirka 300 kilo ger det en medelhöjning på 16 cent per kilo.
– Förutom flera höjningar i grundpriset har det också skett förändringar i mängdtillägg och så har fettavdraget upp till klass 3 tagits bort, säger han.
Förstår frustrationen
Han tillägger att varje sänkning av producentpriser är beklaglig.
– Jag håller med om att tidpunkten var oläglig med sänkningen av ungnöt med 3 cent per kilo, men beslutet fattades några veckor innan de verkliga effekterna av coronaviruset blev uppenbara. Jag förstår dock producenternas irritation, säger Tarvonen.
Enligt honom är varje prissättningsbeslut alltid en avvägning av olika åtgärder som det rådande marknads- och konkurrensläget kräver.
– Det handlar i slutändan om hur vi hanterar en komplex helhet bestående konkurrenskraftiga producentpriser samtidigt som vi upprätthåller en effektiv och balanserad kalvanskaffning.
Konkurrens om kalvar
Tarvonen beskriver läget inom köttmarknaden och speciellt kalvbalansen som utmanande. Tillgången på kalvar är helt avgörande för marknadsutvecklingen framöver.
– Inom mjölksektorn är även nya prissättningssystem på kommande under nästa år, vilket på sikt kan påverka utvecklingen av antalet kor i landet och därmed tillgången på kalvar. Sannolikt kommer konkurrensen om mjölk- och dikogårdar att fortsätta och intensifieras.
Att dikoproduktionen ökade med cirkaa 30 procent inom ÖK:s område i fjol är positivt men trots det inte tillräcklig för att balansera tillgången på kalvar.
– Fler dikoinvesteringar behövs fortsättningsvis, säger han.