Asplund går i pension
efter nästan fyrtio år
på Lantbrukssällskapet

Efter att Tor-Erik Asplund utexaminerades som agrolog blev han kontaktad av Lantbrukssällskapet. Det var 1985 och innebar starten på en lång karriär inom rådgivningen som avslutas när han går i pension vid årsskiftet.

– Jag kommer att sakna alla människor som jag har haft kontakt med under åren och mina medarbetare och den fina gemenskapen inom sällskapet. Men nu får jag mer tid över att sköta skogen bättre så det känns helt okej att gå i pension, säger Tor-Erik Asplund, ekonomirådgivare på Proagria Lantbrukssällskapet på kontoret i Vasa.

Asplund praktiserade redan i början av 1980-talet på Lantbrukssällskapet. Efter utbildningen var avklarad tog sällskapet kontakt igen och behövde hjälp.

– Då började jag arbeta med så kallade kommunplaner och där blev jag kvar. Men först 2006 fick jag ett regelrätt arbetsavtal, berättar Asplund och skrattar.

De första åren arbetade han som svinrådgivare, men efter att Sigurd Ståhls gick i pension 1990 övertog Asplund ansvaret för ekonomirådgivningen.

– När jag började som ekonomirådgivare var jag ensam, men i dag räknat i årsverken är det fem personer som arbetar inom området ekonomi och planering, förklarar han.

Bredare servicepalett

Förklaringen till det är jordbrukets strukturomvandling mot större enheter. En utveckling som tog fart efter EU-inträdet 1995.

– När enheterna blir större ökar också kraven på service och för att möta det behovet har Lantbrukssällskapets palett breddats rejält. I dag erbjuder vi rådgivning inom allt från bolagisering, generationsväxling, värderingar, investeringar, planering och företagsledning.

Enligt Asplund ska dagens lantbruksföretagare inte göra allt själv, utan ta hjälp av specialister på olika områden. Strukturomvandlingen har ändrat jordbruket från att vara arbetsintensivt till kapitalintensivt, menar han.

– Maskinerna och anläggningarna är större och pengarna gör en större del av jobbet i dag. Men samtidigt är jordbruket i dag ekonomiskt känsligare när investeringarna är större. Kravet på ekonomiskt tänk är mycket viktigare i dag.

Finns familjejordbruket kvar? 

– Ja, det vill jag påstå. Trots att jordbruket drivs som ett företag kan man ändå kalla det för ett familjejordbruk tycker jag, svarar han.

Enligt Asplund har Lantbrukssällskapets kunder varit duktiga på att anlita de nödvändiga tjänsterna som erbjuds. Trots att rådgivningen kostar vill han inte betrakta tjänsterna som en kostnad.

– Jag ser vår service som en investering. Vi erbjuder råd och expertis inom många områden och den servicen ska generera mera slantar i fickan för våra kunder. Därför vill jag betrakta vår service som en investering för kunderna, förklarar han.

Stora investeringsstöd till landskapet

En stor förändring sedan EU-inträdet är alla investeringar som han har varit med och hjälpt till att kanalisera vidare från NTM-centralen till den österbottniska landsbygden.

– Det är roligt att köra genom landskapet och se en gård som man varit med om att hjälpa utvecklas. Ser vi från mitten av 1990-talet handlar det säkert om en miljard euro, om inte mera, som har kommit till Österbotten som investeringsstöd, säger han.

Och fortsätter:

– Jag tror också den österbottniska landsbygden har en framtid för folk här är otroligt driftiga och företagsamma. Ingen väntar sig att någon ska göra något för oss utan vi gör det själva. Det är en drivkraft som jag tror garanterar en ljus framtid.

Han är medveten om att läget nu är svårt för jordbrukarna.

– Det är en tung period för många med stigande kostnader. Men under min karriär har det alltid gått upp och ner och jag hittade en tidning från 1940-talet när jag städade mitt kontor som betonade vikten av budgetering. Ekonomin har alltid varit viktig inom jordbruket.

Asplund har vid sidan av skogsbruket också ett litet jordbruk i Korsholm och odlar spannmål och kummin. Han kommer också att fortsätta sköta bolaget Ab Svenska småbruk i Österbotten som är ett hundraårigt bolag.

– Vi håller på med en aktieemission och om någon hittar gamla aktier hemma ska de inte kasta dem utan de har fortfarande ett värde. Hittar någon gamla aktier i bolaget så ska de ta kontakt med mig. De måste nämligen nyregistreras för att vara giltiga efter emissionen, säger han.

Han tänker därmed inte vara sysslolös som blivande pensionär. Asplund poängterar också att rådgivningen fortsätter i goda händer efter att han avslutar sitt värv som ekonomirådgivare.

– De senaste åren har teamet utökats och vi har fått in många nya duktiga medarbetare. Så kunderna får även i fortsättningen en mycket god service, säger han.

Sedan oktober är det Anne Sigg som har ansvaret för ekonomi och planering på Proagria Lantbrukssällskapet.