Liksom sälgen hör den grova aspen till de viktigaste trädslagen vi har för naturens mångfald.
De nuvarande PEFC-kriterierna räknar resliga aspar bland de naturvårdsträd som bör sparas vid förnyelseverkningar. Grundregeln är att minst tio naturvårdsträd i genomsnitt per hektar sparas liksom också tio döda träd. När det gäller naturvårdsträden bör alltså grova aspar ingå ifall sådana finns på avverkningsytan.
I inledningen till den nu gällande PEFC-standarden heter det att man strävar efter att öka lövträdens andel i skogen i syfte att trygga mångfalden. Det här gäller särskilt sälg och asp.
Viktig för fåglarna…
I sin bok ”Träden och vi” från 2022 skriver Kåre Pihlström att de stora asparna som man ibland ser när man betraktar en granskog från en bergshöjd, berikar granskogens liv avsevärt.
Man kan räkna med att hackspettar och spillkråkor söker sig till de här träden för att bygga bo i dem, tack vare den mjuka veden. De gröper ut nya bon varje år, men de tidigare bona blir till boplatser för andra fåglar.
”Gammelasparna i barrskogen är också på många andra sätt viktiga för skogsnaturens mångfald”, skriver Kåre Pihlström.
Således är arter som är följeslagare till aspen och som lever av den helt andra än de som lever med gran eller tall eller björk. Det beror bland annat på att aspens bark har högre pH än många andra trädslag i skogen.
”Därför kan den hysa arter som inte skulle klara sig i en sur miljö, såsom epifytiska lav- och mossarter”, skriver Kåre Pihlström. Att arterna är epifytiska innebär att de lever på aspen utan att ta näring eller vatten från den.
…och för insekter och svampar
Också många insekter tycker om aspen:
”På asplöven lever över 300 insektarter i olika skeden av sin utveckling. En av dessa är aspvedbocken (Saperda carcharias), vars larv gör fingertjocka gångar i aspstammen och på så sätt öppnar vägen för rötsvampar och andra insekter”.
När asparna blir gamla och slutligen murknar har de fortfarande värde för skogens mångfald:
”En stor mängd arter som lever i murknande trä behöver aspar för sin existens”, skriver Kåre Pihlström.
Aspens lövförna har också en högre halt av magnesium och kalcium än både barrträd och björk, vilket ger ett högre pH-värde. Den är även markförbättrande och berikar den marklevande faunan.
”Ju längre norrut man kommer, desto viktigare är aspen för skogsnaturen, eftersom andra trädslag som kunde fungera som värdträd, blir mera sällsynta”.
Dessutom tycker så gott som alla växtätande däggdjur om aspen.