Hittills ser det ut att bli en bra potatisskörd i Finland i år. Men som alltid finns stora lokala variationer. Något som har varit en utmaning i år är bekämpningen av bladmögel, som har frodats på grund av den regniga sommaren.
– Det har kommit regn med jämna mellanrum under sommaren och det har försvårat bekämpningen av bladmögel för odlarna. Har man påbörjat bekämpningen och det börjar regna så har en del tvingats göra om det. Väderleken har helt klart krävt kännedom av odlarna om de olika preparaten, säger Jan-Erik Back, sektoransvarig för växtodling på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
Trycket av bladmögel har varit stort i hela landet i år och även i många andra europeiska länder på grund av rikliga mängder regn.
– Bladmögel bildas av levande svampar som förökar sig och bildar nya stammar så odlarna har fått vara på sin vakt. Om inte bekämpningen utförs rätt så kan smittan sprida sig och vi vet att en del odlare har haft för långa intervall mellan besprutningarna, vilket har orsakat förekomst av bladmögel, berättar Back.
Kan leda till brunröta
Bladmögel bidrar till att fläckar uppstår och det blir bruna blad och blasten gulnar. Det bidrar till att assimilationen försämras och risken för att sporer tar sig ner i marken ökar.
– Det kan i värsta fall leda till brunröta som gör att potatisen inte kan lagras. Svinnet kan bli stort om brunröta förekommer.
I de södra delarna av landet har det i sommar också rapporterats om förekomst av coloradoskalbagge i en del potatisodlingar. Back har däremot inte hört om iakttagelser i Österbotten.
– Nej, jag har ingen kännedom om att coloradoskalbagge skulle ha förekommit i odlingar här. Däremot var jag under midsommarveckan i Belgien och Holland och där såg vi coloradoskalbagge i fält. Utmaningarna är större i Mellaneuropa, säger han.
Skalbaggen ifråga kan spridas med luftströmmar från Ryssland och Baltikum, men några stora risker för omfattande förekomst ser han inte ännu i Finland.
– Jag ser inte coloradoskalbaggen som ett hot just nu, men det finns alltid en risk för spridning i potatisodling i kombination med att klimatet ändrar och det blir varmare och blåsigare.
Lovande prognos
Trots vissa utmaningar ser det väldigt bra ut gällande årets potatisskörd. Enligt Naturresursinstitutet Lukes prognos förutspås potatisskörden bli 563 miljoner kilo, vilket är en ökning med 13 procent från i fjol.
Jan-Erik Back konstaterar att det i dagsläget ser ganska bra ut – men han påminner om att variationerna kan vara stora.
– En prognos är alltid en prognos och årets potatisupptagningen har inte ens börjat ännu. Så vi kan inte ropa hej ännu. Men det ser bra ut eftersom vi har haft värme och tillräckligt med nederbörd. Däremot kan skördarna variera mycket till och med lokalt. Ett skifte kan ha fått 20 millimeter medan ett annat i samma by har fått 80 millimeter och det har på sina håll lett till mindre översvämningar. Där blir skördarna mindre.
– Utbredningen av bladmögel kan också ännu ha en negativ inverkan på årets skörd, säger han.
Förra veckan var Back på plats i Perus i Lappfjärd när preliminära resultat av de traditionella sortförsöken ordnades. I evenemanget deltog ett flertal olika aktörer inom potatisbranschen.
– Det här är det sextonde året som vi ordnar sortförsöken och syftet är att få fram olika sorters egenskaper här i Lappfjärd. Förhållandena varierar för olika sorter och därför är det viktigt att ha omfattande försök just här för att ge lokala odlare en uppfattning, förklarar han.
Ger en bild av olika sorter
Försök ger inte en omfattande bild av hur en viss sort uppför sig.
– Men att ha många olika sorter sida vid sida gör att odlarna kan få en bild av skördemängd, kvalitet och känslighet för sjukdomar och näringsunderskott.
Han vill inte lyfta fram någon av de fyrtio olika sorterna ännu.
– Vi vill vänta på laboratoriegranskningen som görs i höst. Då skär man genom knölarna och får en tydligare bild av knölantal och tonskörd.
Vissa sorter uppvisar mycket höga hektarskördar på upp över 80 ton. Men i regel brukar en medelskörd i Österbotten vara kring 33 ton per hektar.
– Men så klart är det vanligt med betydligt högre skördar också.
Enligt Back är prisläget för matpotatis aningen utmanande. I augusti har priset på sommarpotatis pressats, vilket inte är bra med tanke på vinterpotatisen.
– Det verkar som att åtgången på sommarpotatisen inte har varit lika bra som tidigare, vilket har lett till en prispress. I Finland ligger vi också på en självförsörjningsgrad på över hundra procent och det bidrar till ett lägre pris än i exempelvis Sverige eller Norge, som har lägre självförsörjningsgrad, säger han.
Och fortsätter:
– Viktigt också för potatisodlarna är att andelen första klass är hög. Det är inte bara bruttoskörden som är viktig utan att få bästa möjliga pris för kilona som produceras och säljs.