Arbetet med sista vallskörden
har inletts i Österbotten

Arbetet med den tredje vallskörden är i startgroparna i Österbotten. Familjen Ahlvik i Ytteresse tog den sista skörden redan i början av veckan och totalt ser det ut som att årets ensilageskörd blir god. Vi får vara nöjda, säger Jeremias Ahlvik.

Många mjölkproducenter i Österbotten har väntat på att regnet ska avta så att arbetet med den tredje och sista vallskörden ska kunna inledas. En av de som kom igång med arbetet relativt tidigt med tanke på det regniga vädret var familjen Ahlvik som tog sista skörden tidigare den här veckan.

– Det gäller att försöka köra när det är uppehåll. När plansilorna blev fyllda var vi tvungna att göra en stuka dit det sista gräset packas och täcks in. Den här metoden fungerar bra som komplement till en plansilo, säger Jeremias Ahlvik, som packade gräset med hjullastare för att göra få bort luften så att stukan blir tät.

Jeremias driver tillsammans med brodern Zackarias och fadern Bror Ahlvik en mjölkgård med 150 kor i Ytteresse. För att ha ett effektivt skördearbete har familjen valt att köpa in alla tjänster på entreprenad.

– Vi har inte egna skördemaskiner för ensilage. En stor fördel med att köpa in tjänsterna lokalt är att vi inte behöver investera i dyra maskiner. Det är snabbt och kostnadseffektivt att anlita ett entreprenadföretag som har stora och effektiva maskiner för det ändamålet, förklarar Jeremias.

Ahlvik odlar vall på cirka 75 hektar och det tog cirka tjugo timmar för företaget M&S Entreprenad att transportera gräset från åkrarna.

– Det går verkligen undan för att företaget har effektiva maskiner, vilket i sin tur lösgör andra resurser för oss på gården i och med att vi inte behöver satsa en massa tid på det arbetet, konstaterar Jeremias.

Blandar alla tre vallskördar

Att få en god vallskörd är något som alla mjölkproducenter eftersträvar. Ahlvik, som blandar alla tre skördar i utfodringen, är inget undantag.

– Vi försöker få tre skördar som kvalitetsmässigt är så jämna som möjligt. Målet är att grovfodret har hög energi och en god ensilageskörd minskar inte bara utfodringskostnaderna utan den ger också bättre vom- och djurhälsa, förklarar han.

Ahlvik odlar också korn och lite vete på cirka femtio hektar. Det togs nyligen som helsädesensilage och även det arbetet anlitades utifrån.

– Vi tog helsäden förra veckan och tog det som grönfoder. Vi försöker skörda den i degmognad för att få högre stärkelse i fodret och målet är att få en stärkelsehalt på omkring 30 procent.

Fodret blandas i en utfodringsvagn som sedan körs ut med traktor på foderbordet.

– Vi köper in allt kraftfoder men genom att ha en hög andel grovfoder i mixen kan även de kostnaderna minskas. Ett bra grovfoder är grunden för en effektiv mjölkproduktion, konstaterar Jeremias.

Han beskriver också vikten av att arbetet görs rätt – från skörd till att fodret hamnar på foderbordet.

– Det gäller att hålla allt rent och packa fodret bra. Därefter lägger vi på sand på plasten som vikt, vilket ger bra kvalitet.

Mycket bra första skörd

Den viktigaste skörden för både mjölk- och köttproducenter är den första vallskörden. Den innehåller mest energi och avgör i stort hur hela skörden blir kvalitetsmässigt.

– Vi eftersträvar att uppnå vissa värden med vallskördarna. Vi eftersträvar till exempel att få energin över 11 MJ per kilo torrsubstans och ett proteinvärde på 170.

Den andra skörden, som togs i början av juli, blev mängdmässigt mindre på grund av torkan. Kvaliteten beskriver Jeremias ändå som god och detsamma gäller också för den tredje som nu är bärgad och lagd i silo och stuka.

– Vi kommer att ha vårt behov av grovfoder fyllt och det är vi glada för. Kvaliteten är bra och mängderna är betydligt större än i fjol, säger han.

Hur skulle du beskriva växtsäsongen?

– Det har varit varierande med både regn och torka. Regnen har dessutom varit mycket lokala. Som när vi tog den första skörden här var det skyfall bara tio kilometer härifrån. Det gäller att skörda när det går för vädret går inte att påverka. Men skördemässigt har vi fått bra mängd och enligt foderanalyserna också god kvalitet, säger Jeremias.

Vill ha mera reglerbar dränering

Något som många jordbrukare tvingats inse i synnerhet under senare år är att vädret har varierat kraftigt. Mycket regn kan komma på en gång medan det därefter kan bli en period av torka, vilket också var fallet i år.

Därför skulle Jeremias vilja utöka andelen reglerbar dränering på åkrarna.

– I dag har vi bara reglerbar dränering på cirka sex hektar, men planerar att göra mera i framtiden. På torkkänsliga åkrar man kan då öka skördemängden genom att hålla mera fukt i marken.

– Det är nästan ett måste i dag för att behålla fukt i marken under torrare perioder. Utöver det är det också viktigt med kalkning och att ha pH-värdet i skick. Bevattning ovanifrån blir också vanligare nu och något man får kalkylera med och fundera på, berättar Jeremias.

Rätt mängd grovfoder av bästa kvalitet behövs på gården som för ungefär ett år sedan tog i bruk en ny ladugård med sandbäddar och robotmjölkning. Enligt Jeremias har arbetet löpt på bra i den nya anläggningen.

– Det mesta har gått planenligt. Några större utmaningar, till exempel kring djurhälsan, har inte inträffat och mjölkningen har fungerat bra. Klart det har varit nya saker att lära men det har gått bra och jämfört med den gamla ladugården har den nya gett ett enormt lyft med nya möjligheter både för arbetarna och djuren, säger Jeremias.