Arbetet med att utforma Nylands skogsprogram inleddes förra veckan med verkstäder som ordnades av Finlands skogscentral. Meningen var att identifiera mål och strategier som är aktuella för just Nylands skogar. Nylands skogsprogram följer riktlinjerna i Finlands nationella skogsstrategi 2025 och programmet ska vara klart i september 2020.
– Befolkningstätheten i Nyland gör att skogsanvändningen skiljer sig betydligt från resten av landet, sade projektchef Juha Niskanen från Skogscentralen.
Här avverkas skog ofta för att ge plats för bebyggelse och planläggningen inverkar också på skogsbruket. Skogen används också mycket i rekreationssyfte vid sidan om råvaruproduktion för skogsindustrin.
Procentuellt är det en liten del av nylänningarna som äger skog.
– Och en liten grupp betyder liten möjlighet att påverka, säger Karen Wik-Portin, regiondirektör för södra serviceområdet vid Skogscentralen.
Konkurrensen om markanvändningen är hård och skogsbruket kommer inte nödvändigtvis först.
Samtidigt minskar skogsarealen i Nyland snabbare än på andra håll i landet. En grov uppskattning är 1.000 hektar mindre skog per år, säger Annikka Selander, expert på skogsvård vid Skogscentralen.
– I huvudstadsregionen framförs skogsbruk ofta endast som kalavverkning, en syn vi borde ändra på genom att informera om olika skogsbruksmetoder och förnyelsesätt, samt på vilket sätt en växande skog binder kol.
Informationskampanjer skulle därför vara viktiga, inte bara i Nyland utan i hela landet.
Stort intresse för verkstäderna
Inbjudan till verkstäderna hade gått ut till ett stort antal aktörer från olika branscher, och bland deltagarna fanns bland annat skogsägare, forskare, representanter för kommuner, skogsindustri och miljöskyddsorganisationer.
– Det är roligt att intresset är stort, sade Selander. Meningen är att alla ska få säga sitt i en öppen process som kretsar kring skogssektorns roll i Nyland.
Enligt Selander märks det att många i huvudstadsregionen saknar kontakten till näringen.
– Kunskapen och förståelsen är inte den samma som till exempel i Österbotten. Folk har ett behov av att komma ut i skogen, men de förstår inte hur den fungerar. Också träd blir gamla och sjuka och måste förnyas, men helhetstänkandet faller bort ur debatten.
Det andra stora problemet i Nyland är skogsägarens rättighet till att själv bestämma över sin skog.
– Vi hoppas ju att kommunerna skulle lita på skogssektorn – det finns en skogslag och en naturvårdslag, men ändå kan generalplanerna begränsa vad skogsägaren får göra. Det försvårar skogsbruket i Nyland i dag.
Skogsägarna kan ställas inför situationer där de känner att det enklaste är att inte sköta skogen alls.
– Det är inget bra alternativ. Slyröjningen och röjningen borde öka för att trygga kommande avverkningsmöjligheter. Därför skulle vi också behöva intensivare skogsrådgivning till skogsägarna kring vård av plantbestånd.
Tankarna från verkstäderna kommer att samlas till en helhet som presenteras för skogsrådet i slutet av november. Materialet diskuteras även under Skogsbrukets vinterdagar som hålls i februari. I maj är det dags för en konsekvensbedömning, och i september nästa år ska programmet vara klart.
Arbetet med regionala skogsprogram har också inletts i de övriga landskapen.