Dsc03986
Ordföranden Birgitta Eriksson-Paulson (till vänster) och vd Sue Holmström skötte både ordet och tekniken när ÅPF för första gången höll ett vårmöte på distans. I bakgrunden viceordföranden Johan Holmqvist.
Jordbruk SLC

ÅPF vill att hela Åland
ska ses som skärgård

Ålands Producentförbunds målsättning är att också fasta Åland ska klassas som skärgårdsområde när EU:s nya lantbruksprogram träder i kraft om ett par år.
– Men det ska göras så att ingen på Åland får det sämre som det är i jord- och skogsbruksministeriets nuvarande förslag, betonade styrelseordföranden Birgitta Eriksson-Paulson när ÅPF förra fredagen höll sitt vårmöte digitalt.

Som mest var 18 deltagare uppkopplade under mötet. Eriksson-Paulson ledde ordet tillsammans med vd Sue Holmström som höll i de tekniska trådarna.

Hittills har Åland haft ett eget LBU-program, men efter krav från EU ska Åland nu bli en del av det nationella finländska programmet som förväntas träda i kraft från 2023. ÅPF har genom kontakter med landskapsregeringens jordbruksbyrå och dess chef landskapsagronom Sölve Högman samt via SLC försökt påverka förhandlingarna med jord- och skogsbruksministeriet om CAP-reformen för Ålands del.

Kompensation krävs för lägre mjölkpris

Enligt Eriksson-Paulson är den ”röda tråden” för ÅPF ett program som stimulerar ett aktivt jordbruk och förbättrar jordbrukarnas lönsamhet. Hon anser det också viktigt att de åtgärder som sätts in i programmet motsvarar ett behov.

– Vi vill dessutom att hela Åland betecknas som skärgårdsområde. Det ska inte vara någon skillnad på ersättningsnivåer beroende på var man bor i landskapet, betonade ÅPF-ordföranden.

I Ålands nuvarande LBU-program betalas högre stöd i skärgården än på fasta Åland för exempelvis mjölkkor, dikor, kvigor, tjurar och stutar samt tackor. Om hela Åland hänförs till skärgårdsområde blir det mindre betalt för mjölken från renodlade skärgårdskommuner som Föglö och Kökar.

– Men ÅPF:s krav är att ingen ska få det sämre vilket nu är fallet i jord- och skogsbruksministeriets förslag till produktionskopplade stöd, poängterade ordföranden.

Beträffande fjolåret påpekade Birgitta Eriksson-Paulson att möjligheterna att återuppta sockerbetsodlingen på Åland förbättrades eftersom högre transportstöd utlovas efter SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåbacks ”aktiva lobbyarbete”.

– Ingen åländsk odlare har ändå redan i år börjat med sockerbetor, men skam den som ger sig.

Dsc03997
SLC-basen Mats Nylund drog sig inte för att ”lyfta katten på bordet” när han på distans deltog i ÅPF:s vårmöte.

Ny valberedning inför höstmötet

Ordföranden berättade också att ÅPF i fjol omförhandlade sin värdepappersförvaltning ”med lyckat resultat”.

Dessutom har Skattetjänsten som tidigare varit en medlemsförmån överförts till det nya och av ÅPF helägda bolaget Landsbygdens Skattetjänst Ab. Bolagets mål att bli ledande på Åland beträffande bokföringstjänster för landsbygdsföretagare.

– En orsak till reformen är också att det var svårt att hitta rätt nivå för självkostnadspriset när Skattetjänsten var en medlemsförmån.

I fjol lämnade dessutom några företag ÅPF:s Skattetjänst ”vilket givetvis påverkade resultatet”, men ändå minskade ÅPF:s totala underskott till ca 3.000 euro jämfört med drygt 22.000 för 2019.

Ansvarsfrihet beviljades och enligt styrelsens förslag tillsattes en valberedning inför höstmötet. Sammankallare är ÅPF:s förre vd Henry Lindström från Saltvik med Elina Lindroos från Jomala och specialodlaren Jon Eriksson från Hammarland som medlemmar.

Viktigt söka stöd för fågelskador

Vikarierande naturvårdsintendenten David Abrahamsson vid landskapets miljöbyrå berättade om möjligheterna till ersättning för skador som rastande tranor, sångsvanar och andra fridlysta fåglar vållar på grödor.

– Det är viktigt att odlarna tar kontakt så fort som möjligt och söker ersättning för uppkomna skador så att politikerna ser att behovet finns och för att budgetanslaget inte ska tas bort, påpekade han.

På landskapsregeringens hemsida finns formulär för att söka ersättning och lantbrukssekreterarna bör kontaktas så att de så snabbt som möjligt kan åka ut och värdera skador.

– Vi försöker betala ut så stora ersättningar som möjligt, men har en budget som vi inte kan överskrida, förklarade Abrahamsson.

Dsc04001
SLC-ordföranden Mats Nylund och landskapsagronom berättade om förhandlingarna kring EU:s nya lantbruksprogram och om Ålands innovativa miljöprogram.

EU-beröm för Ålands landsbygdsprogram

SLC:s ordförande Mats Nylund presenterade en lantbrukspolitisk översikt inför den kommande programperioden. SLC:s målsättningar har LF tidigare presenterat i samband med de fastländska medlemsförbundens vårmöten.

Men Nylund är också väl insatt i de lantbruksfrågor som självstyrda Åland kan bestämma om.

– Exempelvis landsbygdsutvecklingen samt en stor del av miljö- och klimatfrågor är Ålands egen behörighet och där kan den som har ambitiösa miljöåtgärder få mera pengar, konstaterade Nylund.

Han betonade särskilt att Ålands landsbygdsprogram ”hör till de mest innovativa inom hela EU”.

– Det har vi fått erkänsla för på tjänstemannanivå i EU.

Nylund poängterade också att SLC:s mål i förhandlingarna om det nya finländska programmet är att gynna aktiv produktion och eventuellt få en gradering av LFA-stödet.

– Miljöåtgärder kan också räknas som aktiv produktion om de är systematiska, påpekade han.

Samma svåra sits med översättningar

SLC-basen tog också upp problemet med att beredningsmaterialet för lantbruksförhandlingarna är på finska nu när SLC intensifierat sitt programsamarbete med systerorganisationen MTK.

– Men vi försöker alltid översätta det beredningsmaterial som särskilt berör Åland och de åländska synpunkterna översätts till finska när de förs vidare till MTK.

Nylund betonade att all viktig information om beslut och beredningar alltid går ut till medlemmarna på svenska.

Sölve Högman konstaterade att landskapsregeringen beträffande språkproblematiken ”sitter lite i samma situation” när det gäller samarbetet med riksmyndigheterna.

– När översättningarna kommer är informationen ofta inaktuell eftersom förhandlingarna redan har gått vidare.

Birgitta Eriksson-Paulson påpekade för sin del att det under beredningen ingalunda behövs översättningar ord för ord utan det räcker ofta med sammandrag på svenska.

Nu ska åländska miljöstödet finslipas

Sölve Högman berättade att förslaget med Finlands och Ålands nya CAP-strategi ska lämnas till EU-kommissionen om knappt ett år.

För Ålands del ska ett förslag vara klart för remissrunda den 20 augusti och ”någon gång i september-oktober” slås programmet slutligt fast.

– Under våren och sommaren ska jordbruksbyrån jobba tillsammans med ÅPF och landskapets miljöbyrå för att utforma detaljerna. Miljöstöden är den svåra biten, men de delar som är kvar att diskutera kan utveckla det åländska lantbruket, sa Högman.

– Det här betyder att vi kommer att ha ganska många möten de närmaste månaderna, konstaterade ÅPF-ordföranden.

Vårmötet på distans klarades av på 1 timme och 25 minuter jämfört med ca fyra timmar i vanliga fall.

– Men visst saknar man den sociala kontakten, kommenterade Birgitta Eriksson-Paulson.