När vanliga människor slappnar av efter arbetsveckan ägnar Jonas Öhberg långa lördagar åt att bereda sälskinn som troféer åt både ålänningar och gästjägare som skjutit gråsäl på Åland.
– Enligt EU:s handelsförbud, är det förbjudet att sälja sälprodukter, men jag får ta betalt för arbetet, berättar Jonas när han börjar bearbeta skinnet åt en dansk gästjägare som skjutit sin allra första säl och nu vill att skinnet tas tillvara som minne från den lyckade åländska jakten.
Men garvning, beredning och finslipning av de preparerade sälskinnen är en lång och utdragen process. Totalt handlar det om mer än tio olika arbetsmoment eftersom exempelvis bestrykningen med garvämne och slipningen med sandpapper måste göras flera gånger.
Beroende på storleken kostar ett färdigt skinn mellan 200 och 350 euro. Och det finns gott om potentiell råvara för beredning av sälskinn. Runt Åland och i Skärgårdshavet räknar man med att det finns nästan 50.000 gråsälar som blivit ett stort bekymmer för fisket när sälarna både äter fisk som fastnat i näten och skadar fiskeredskapen.
Gästjakt på fredad säl
Trots att sälen inte längre är utrotningshotad är den fortfarande fridlyst av EU, men Ålands landskapsregering beviljar årligen licensjakt för ca 500 sälar.
Numera är det både på Åland och på fastlandet också tillåtet med gästjakt under sälens jaktperiod från 15 april till 31 januari. Inom Åland skjuts årligen ca 300 sälar och ganska många fälls av gästjägare från främst Sverige och Danmark, men också från Tyskland, Polen och de baltiska länderna.
För jakt- och fiskeguiden Johan Boman, som också bedriver stuguthyrning i Finström, har gästjakten på säl medfört nya gästgrupper. Under en säsong kan han ha flera tiotal gästjägare som är beredda att betala 1.000 euro och mer för några dagars jakt- och fiskeupplevelser på Åland.
Priserna inkluderar också boende och där erbjuder Boman stora valmöjligheter.
– Förutom stugbyn på fasta Åland har vi också en stuga på en ö nära det åländska Norrhavet. Enbart övernattning på en enslig holme kan bli en stor upplevelse för många, påpekar Johan som också haft jägare från USA.
Hantverk enligt gamla metoder
Bland jägare finns en stark tradition att som jakttrofé ta vara på skinnet av den första sälen eller något annat djur som man själv har fällt.
För elektrikern Jonas Öhberg som själv är ivrig jägare har detta öppnat för en ny hobby som också ger en viss sidoinkomst.
– När jag för tre år sedan sköt en säl ville mina två pojkar som då var 11 och 13 år få sälskinnshandskar, förklarar Jonas hur det hela började.
Sedan dess har han är förfärdigat uppskattningsvis 50 sälskinn och är nu den enda på Åland – och kanske en av ytterst få i hela landet – som hantverksmässigt bereder sälskinn.
– I Kemi finns ett garveri som också framställer sälskinn, men där använder man kemikalier. Mina skinn behandlas däremot enligt gamla traditionella metoder, förklarar Jonas.
Granbark som garvämne
Traditionell beredning av sälskinnen innebär framför allt att Jonas Öhberg tillverkar sitt eget garvämne genom att koka granbark.
– Garvämne kan också framställas från barken av ek och sälg, men eftersom det inte finns så mycket ek på Åland är det behändigast med granbark.
Garvämnet tillverkas i tre olika styrkor beroende på antalet kokningar och andelen vatten.
– Den första behandlingen med garvämne måste göras med den svagaste blandningen. Annars stänger sig fibrerna i skinnet och tar inte åt sig garvning, förklarar Jonas.
Lejdringstrumma för mjukare skinn
Skinnberedningens många arbetsskeden förklaras närmare i bildtexterna här, men i stora drag handlar det om att rensa och tvätta skinnen, spänna upp dem i ramar för torkning, bestrykning med garvämne samt slipning med sandpapper.
Hur länge torkningen och hela arbetsprocessen med skinnens beredning tar beror förstås på väder och vind, men även i bästa fall handlar det om minst ett par tre dagar.
– Sen är det tvätt av överflödigt garvämne och mjukgörning manuellt för att få mjuka och fina skinn. Men nu ska jag bygga en lejdringstrumma där man med hjälp av sågspån får skinnen mjuka och polerade för bättre glans.
Vargskytten jagar också mårdhund
Jonas Öhberg är en aktiv jägare som framför allt uppskattar jakt på älg och rådjur. Det var också tack vare sitt systematiska spårande i snön som han själv i vintras fick chansen att fälla den varghanne som under hösten rev flera får på Åland.
Landskapsregeringen hade beviljat lov för skyddsjakt på en varg, men nu har Jonas i sin viltkamera sett bevis för att det finns ytterligare en varg på Åland.
– Men det finns inget beslut om skyddsjakt på den och hittills har den vargen inte heller gjort någon skada som man känner till, kommenterar han.
Däremot kan Jonas använda köttet som rensas från sälskinnen som lockbete för exempelvis mårdhundar, som man på Åland med varierande framgång försöker utrota för att skydda ådor och andra sjöfåglar.
– På vanlig mark kan man alltid komma åt mårdhundar i sina gryt, men här i Geta där det finns mycket berg hittar de alltid små grottor och andra kryphål där de kan hålla sin undan, säger Jonas.
