Nu startar Ålands Producentförbund det helägda dotterbolaget Landsbygdens Skattetjänst Ab med inriktning på jord- och skogsbruk. En förhoppning är förstås att det nya bolaget också ska bli en inkomstkälla för ÅPF, som länge haft svårt att få sin ekonomi att gå ihop.
Förbundets styrelseordförande Birgitta Eriksson-Paulson berättade om planerna vid ÅPF:s uppskjutna vårmöte den 11 december. På grund av coronapandemin som slog till i mars höll ÅPF nämligen sitt vårmöte först nu. Efter en kaffepaus avverkades också höstmötet i samma veva med många närvarande på distans via internet.
Tidigare har skattetjänsten vid ÅPF-kansliet fungerat som en medlemsförmån, men nya Landsbygdens Skattetjänst Ab ska med fokus på jord- och skogsbruket erbjuda ekonomiska tjänster åt alla intresserade.
– Anledningen till att vi startade ett fristående bolag är för att vi inte kunde utöka Skattetjänst i sin nuvarande form eftersom risken fanns att bokföringsservicen skulle ta överhanden över intressebevakningen som är, och ska vara, ÅPF:s egentliga huvudsyfte, betonade ordföranden.
Bokföringsbyrån som börjar sitt arbete från årsskiftet får tre anställda i form av administratören Anna Südhoff och Mikael Påvals som tidigare jobbat med ÅPF:s skattetjänst samt nye Dan-Erik Kock. Kock kommer från bokföringsbyrån Da-Ka Öb, som läggs ner i samband med Sven-Anders Danielssons och Ulla Erikssons pensioneringar.
Danielsson som redan för många år sedan tilldelades SLC:s förtjänsttecken har bland annat fungerat som revisor och verksamhetsgranskare för ÅPF.
”Minimivillkor” för jordbruksstöd
Birgitta Eriksson-Paulson konstaterade att det förutom coronan under åren funnits många frågor att brottas med för ÅPF, som har inställningen att skördekrav under normala omständigheter borde vara ett ”minimivillkor” för att kunna få jordbruksstöd.
Till de nya saker som nu ”ligger i röret” för ÅPF hör bland annat en havsplan och vattenlag för Åland samt en åländsk lag om djurens välfärd.
ÅPF har också ansökt om bidrag från Ålands Penningautomatförening Paf för att bland annat beräkna koldioxidutsläppen för åländska livsmedelsprodukter jämfört med importerat samt att utöka kommunikationen både till medlemmar och allmänheten om vad som är på gång inom jord- och skogsbruk.
Vårmötet fastställde bokslutet för 2019 med ett underskott på 22.000 euro. En förklaring är att ÅPF under senhösten i fjol under en kort period betalade dubbla vd-löner och även hade kostnader för rekryteringsprocessen när Sue Holmström utsågs till ny vd efter Henry Lindström som avgick med pension.
För att betala bort gamla skulder och få budgeten att gå ihop också för det kommande året har ÅPF lånat pengar från sin stödfond. Man har även bytt placerare för fonden med en förhoppning om att börja få större avkastning.
Bra förhandlingsresultat med EU
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback som medverkade på distans konstaterade att det under året funnits väldigt många frågor kring coronapandemin, men att landsbygdsnäringen nationellt sett ”har klarat sig ganska bra”.
– Väldigt glädjande.
Utmaningarna inför framtiden med EU:s nya jordbrukspolitik är ändå många trots att Finland kommer att få en ökad andel av EU:s stödpengar. Sammantaget ser det enligt Laxåback positivt ut både för Åland och Finland.
– Statsminister Sanna Marin lyckades så bra i förhandlingarna med EU att till och med jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän hade svårt att förstå hur resultatet kunde bli så bra.
Laxåback uppmuntrade också till att redan nästa år återuppta den åländska sockerbetsodlingen, som på grund av höga transportkostnader upphörde på när sockerproduktionen i Finland koncentrerades till Säkylä sju mil norr om Åbo.
Han lovade att berörda instanser på fastlandet ska se till att Åland får både transportstöd och lagringsstöd så att den åländska sockerbetsodlingen kan bli lönsam trots att fraktstödet betalas ut först i efterhand.
Landskapsagronom Sölve Högman som var med på mötet konstaterade för sin del att fraktstödet för sockerbetor är just rikets ansvar eftersom man av beredskapsskäl vill garantera en tillräckligt hög andel inhemsk sockerbetsodling.
– Och när vi drar igång ska Åland ha Finlands bästa och effektivaste sockerbetsodling, tyckte Högman.
Mera EU-pengar till Ålands jordbruk
En nyhet inför EU:s nya programperiod som börjar tillämpas från 2023 är att Åland inte längre får ha ett eget Landsbygdsutvecklingsprogram. Allt ska nu samordnas i Finlands plan.
Trots en hel del språkproblematik har Åland enligt Högman redan gjort mycket för att i Helsingfors lyfta fram landskapets speciella behov och önskemål.
EU:s andel av Ålands nya lantbruksbudget kommer att stiga till totalt 24,15 miljoner euro jämfört med 20,5 miljoner för perioden 2014-20.
Men hur mycket landskapet skjuter till för finansiering av landsbygdsprogrammet är ännu inte fastslaget.
Landskapsagronomen påpekade att jordbrukets nuvarande projektstöd på Åland tills vidare ”löper på med gamla pengar” och hoppades att övergången till den nya perioden ska fungera så ”sömlöst” som möjligt.
En av hans förhoppningar för framtiden är att en större andel av Ålands naturbeten ska komma i köttproduktion.
– Det finns ett växande intresse att äta kött som smakar lite mera, påpekade Högman och berättade att det efter ”två ganska bra år” för det åländska jordbruket nu finns ett stort intresse för investeringar.
Högre mjölkstöd även på fasta Åland
Högman tror att det inom ansvariga myndigheter på fastlandet finns en stor förståelse för Ålands skärgårdsförhållanden.
– Och vi försöker vara tydliga med att det trots självstyrelsen är staten som ansvarar för de åländska jordbrukarnas grundläggande inkomster, betonade landskapsagronomen.
På en direkt fråga från mjölkbonden Carina Eriksson i Hammarland svarade Högman att han ser ett högre mjölkstöd för hela Åland som viktigare än att ”ytterskärgården” får ett extrastöd. Han tror nämligen inte att man kan få hela Åland att räknas som ytterskärgård.
Tackstödet ser Högman ett annat viktigt stöd för Ålands del.
Snabbt höstmöte
Efter kaffepausen avverkades ÅPF:s höstmöte enligt det korta formuläret med oförändrade medlemsavgifter och arvoden.
Det blev också återval av samtliga medlemmar både i ÅPF:s styrelse och som förbundets representanter i SLC:s styrelse och fullmäktige.
Det betyder att Birgitta Eriksson-Paulson fortsätter i SLC-styrelsen med Johan Holmqvist som ersättare och att Nicklas Mörn fortsätter som fullmäktiges andre viceordföranden vilket SLC:s fullmäktige redan ett par dagar tidigare hade slagit fast.
Bland övriga ärenden tog kött- och skogsbonden Jan Salmén upp bristen på översättningar till svenska. Också många arbetsdokument som behandlas inom SLC finns enbart på finska.
Från åländsk sida anser man att allt material som berör Åland åtminstone borde finnas som en sammanfattning på svenska.
Jonas Laxåback tackade för frågan och förklarade att SLC ”så gott det går” försöker översätta material både från broderorganisationen MTK samt jord- och skogsbruksministeriet.
– Och när det begärs officiella utlåtanden sköter det sig ministeriet ypperligt beträffande översättningar, förklarade Laxåback.
