Dsc09666
ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson förväntar sig att landskapsregeringen även kompenserar växtodlarna, som i liket med mjölkbönderna har drabbats av kraftigt höjda produktionskostnader.
Jordbruk SLC

ÅPF-ordföranden:
Växtodlarna behöver också stöd

Ålands landskapsregering satsar 500.000 euro på ett nytt mjölkstöd som kan ge mjölkbönderna maximalt ger 140 euro per ko samt 250.000 euro som bidrag åt Ålandsmejeriet ÅCA. Beslutet togs för att trygga mjölkproduktionen på Ålands två största mjölkgårdar som svarar för ca 60 procent av mejeriets mjölkråvara.

Pengarna tas från det extrastöd på en miljon euro som Åland fick av regeringen Marin i Helsingfors för att kompensera jordbruket för kraftigt höjda kostnader för bland annat elektricitet och gödsel.

Ålands producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson konstaterade direkt efter landskapsregeringens beslut om krisstödet förra veckan att stödpengar enbart till mjölksektorn vållade både förvåning och kritik bland växtodlare.

Hon poängterade då att det handlade om ett politiskt beslut som ÅPF inte haft någon möjlighet att påverka. Hon konstaterade också att stöd enbart till mjölksektorn gick helt emot stödpengarnas ursprungliga syfte, som var att kompensera alla odlare de stora kostnadsstegringarna.

Inga stödpengar kvar i budgeten

På ÅPF:s höstmöte i tisdags utvecklade Eriksson-Paulson sitt resonemang närmare och påpekade att förbundet förstår stödbeslutets ”andemening”, som är att säkerställa tillgången på mjölk för Ålandsmejeriet.

– Det är väsentligt för vårt jordbruk att vi har vårt mejeri kvar. Mjölkproduktionen är ett nav med många ringeffekter och en förutsättning för många av våra medlemmar, konstaterade hon.

Men ÅPF-ordföranden betonade också att politiska beslut måste tas ”med stor transparens och bred förankring”. Välmotiverade politiska beslut kan lättare accepteras av alla.

För ÅPF är det enligt Eriksson-Paulson viktigt att alla medlemmar känner att landskapsregeringen stöder alla produktionsgrenar.

– Därför förutsätter vi att landskapsregeringen hittar finansiering för de kostnadsökningar som drabbat alla inom jordbruket, poängterade hon.

På en direkt fråga till jordbyråns chef Sölve Högman efter ÅPF-mötet svarade han att det i årets landskapsbudget inte finns mera pengar för jordbruket.

– Det är alltså upp till den kommande nya landskapsregeringen att nästa år reservera pengar ifall också växtodlare och andra lantbrukssektorer ska få krisstöd.

SLC lobbade för krisstödet

Extrastödet till jordbruket togs fram i förhandlingar med regeringen Marin. Då var bland annat SLC pådrivare tillsammans med Svenska folkpartiet.

Eftersom en del av jordbrukspolitiken hör till självstyrelsens behörighet bestämdes att Ålands landskapsregering skulle får fördela en miljon av stödet på totalt 100 miljoner euro.

– Åland skulle egentligen ha fått 800.000 euro, men fick en miljon tack vare Sölve Högmans förhandlingsförmåga, förklarade näringsminister Fredrik Karlström på ÅPF-mötet.

– Att Åland fick mera pengar var SLC:s och ÅPF:s förtjänst, replikerade Birgitta Eriksson-Paulson.

Läs också:
”Skitsnack på landsbygden” kring krisstöd för åländska mjölksektorn
Krisstöd ska trygga Ålands mjölkförädling