Säsongsmässigt julbord och utdelning av förtjänsttecken inramade Ålands Producentförbunds höstmöte den 10 december. Där uppmärksammades att både SLC och ÅPF har fyllt 75 år.
Mindre guldglans var det över EU:s nya jordbruksprogram som presenterades, men å andra sidan konstaterade både SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm och landskapsagronom Sölve Högman att programmet egentligen inte innebär så stora förändringar.
Efter restaurang Nauticals dignande julbord med ett 40-tal rätter flyttade deltagarna över till Sjöfartsmuseets auditorium där Birgitta Eriksson-Paulson greppade ordförandeklubban och konstaterade att det inte handlade om något vanligt möte när SLC firar sina 75 år.
– Det är en vital, nyfiken och viktig organisation, påpekade hon med hänvisning till ett tidigare uttalande av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Hon berättade att ÅPF under beredningen av EU:s nya jordbruksprogram koncentrerat sig mest på den andra pelaren som hör till Ålands självstyrelses behörighet.
Eriksson-Paulson betecknade det som en ”klar försämring” att stödet för nyröjning/nyodling av jordbruksmark tas bort. Däremot höjs stödet för dikor till samma nivå som för mjölkkor vilket vissa kanske uppfattar som orättvist eftersom mjölkkor kräver en betydligt större arbetsinsats.
– En bra sak är däremot att stöd för djurens välfärd nu också införs på Åland, erkände hon.
”Märklig procedur” för medlemsavgifter
Innan mötet övergick till stadgeenliga frågor passade ordföranden också på att in gjuta mod i den närvarande medlemsskaran.
– Vi är den sektor som är framtiden. Bara vi kan binda kol och producera bra mat utan antibiotika och växtskyddsrester.
Medlemsavgifterna förblir oförändrade.
Beträffande budgeten och medlemsavgiften till SLC tyckte fullmäktigeordförande Kristian Westerholm att man borde komma ifrån den ”lite märkliga proceduren” att de regionala medlemsförbunden betalar avgifter till SLC, som sedan i sin tur betalar verksamhetsbidrag åt förbunden.
– Men SLC har varit väldigt försiktigt med att höja medlemsavgifterna de senaste 20 åren, betonade Westerholm.
Som ÅPF:s ordförande och viceordförande återvaldes Birgitta Eriksson-Paulson och Johan Holmqvist, vilket betyder att de också fortsätter som ÅPF:s representant respektive ersättare i SLC:s fullmäktige.
Till ny styrelsemedlem i ÅPF för perioden 2022-2024 utsågs Pernilla Wiman från Vårdö med Yvonne Mattsson från Sund som ersättare. Wiman efterträder vårdöbon Hannah Nordberg som avtackades med blommor.
Som ÅPF:s representanter i SLC:s fullmäktige 2022 omvaldes Lars-Johan Mattsson, Jon Eriksson och Nicklas Mörn med respektive Lisa Sjögren (ny), Leif Hagberg och Conny Sahlin (ny) som personliga ersättare.
”Spottstyver” hjälper inte
I sin översikt av Finlands nya CAP-avtal påpekade Kristian Westerholm att det inte hjälper med någon ”spottstyver” i stöd för att komma tillrätta med jordbrukets lönsamhetskris.
– Det behövs bättre betalt för produkterna. Det är inte lätt att hitta en lösning på den saken även om diskussionen nu är inledd. Vi måste få ut mera från marknaden, förklarade Westerholm och betonade vikten av att producentrörelsen har ”egna bolag som tar hand om förädlingen”.
Landskapsagronom Sölve Högman presenterade den åländska delen av det nya jordbruksavtalet som LF berättade om förra veckan. Han menade att förändringarna sist och slutligen inte är så stora.
– Vår målsättning nu har varit att inte ha det nya programmet alltför detaljerat. Och även om det fortfarande kommer att ”stötas och blötas” är det bra att vi kommit så långt att vi verkligen kan trycka på knappen när det ska köras igång 2023, kommenterade Högman.
Som vanligt på Åland togs också språkfrågan upp. Från åländskt håll riktas skarp kritik mot att man måste kunna finska för att i tid kunna föra fram ändringsförslag. Birgitta Eriksson-Paulson höll med om att det också via SLC går mycket mera på finska nu än för bara fem-tio år sedan.
– Det här är en sak som Kristian Westerholm och jag tar till oss och för vidare, lovade ÅPF-ordföranden.