Åkerarealen på medlemsgårdarna på Åland minskade med 216 hektar under fjolåret. Det visar statistik från Ålands producentförbund som höll vårmöte i slutet av april. Ålands skogsvårdsförening höll sitt vårmöte samtidigt och noterade att ett par ljusglimtar under det gångna året.
Under år 2023 hade medlemsgårdarna i Ålands producentförbund, ÅPF, 8.458 hektar åkermark mot 8.242 hektar i fjol. Antalet aktiva gårdar uppgick till 324 mot 336 året före. ÅPF hade även 90 stödande medlemmar.
– Förr kontrollerades arealerna, som medlemmarna uppgav, men det gör vi inte numera, svarade Birgitta Eriksson-Paulsson, ordförande för ÅPF, när en vårmötesdeltagare undrade om uppgifterna granskas.
Mats Nylund, ordförande för SLC, var med vid mötet. Han informerade om att arealuppgifterna är offentliga och att SLC kan bistå om ÅPF vill få tillgång till dem.
ÅPF:s vd Pia Eriksson säger att frågan om att återinföra en kontroll ska diskuteras vid ett kommande styrelsemöte. Minskade arealer ger lägre medlemsintäkter.
Bokslutet för det gångna året visade ett plus på drygt 3.700 euro.
Viktig fråga
Birgitta Eriksson-Paulsson konstaterade att det gångna året bjöd på både utmaningar och framsteg.
– ÅPF har en god relation till våra samarbetspartner. Vi ses inte som en ”gnällinstans” längre utan som en aktör vars åsikter efterfrågas. En del medlemmar efterlyser radikala förändringar och tycker att ÅPF är lite väl tamt. Men det är ändå bättre att vara kvar som medlem och föra fram sina åsikter inom förbundet. Samarbete är styrka, sa hon.
En viktig fråga för ÅPF är den åländska avbytarlagstiftningen. ÅPF vill se en revidering och trycker på för att få till stånd förbättringar.
– Ett säkert och tryggt avbytarsystem är viktigt för att bonden ska orka i vardagen och det måste exempelvis finnas ett lagstadgat socialt skydd i händelse av exempelvis en akut sjukdom eller ett dödsfall. Vi har i dag ett sämre system än jordbrukarna på fastlandet, säger Birgitta Eriksson-Paulsson.
Risk för utbrändhet
Överlag är bondens hälsa och motivation en fråga som måste tas på största allvar.
– Risken för att allt fler går in i väggen är stor. Dålig lönsamhet, betungande byråkrati och oanmälda kontroller gör att den psykiska pressen och stressen ökar, säger Pia Eriksson.
ÅPF har därför en pågående dialog med landskapsmyndigheterna om att förenkla byråkratin som ett led i att göra vardagen något enklare.
Åland har i dag en självförsörjningsgrad på 59 procent vilket anses vara högt och även värdefullt i dessa oroliga tider.
– Det är viktigt att vi kan fortsätta på den nivån men då måste förutsättningarna vara sådana att lantbrukarna orkar och vill fortsätta, säger Pia Eriksson som tillträdde som ny vd för ÅPF i början av mars.
– Vi får räkna med ett mellanår innan jag kommit in i jobbet. Jag trivs, men det känns som att det brinner i alla knutar. Just nu är det viktigt att jag lär mig att prioritera, säger hon.
Bland annat skall en medlemsundersökning genomföras.
Uppskattning
Mats Nylund informerade om regeringens jordbrukspolitik och delade även på SLC:s vägnar ut utmärkelser till två personer.
Birgitta Eriksson-Paulsson fick ta emot förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden och Bo-Erik Sandell fick förtjänstkorset av Finlands Lejons orden.
Båda har meritlistor som är välfyllda av jobbposter och förtroendeuppdrag inom jordbruksnäringen.
Mer plantskogsröjning
Ålands skogsvårdsförenings vårmöte hölls samtidigt och gick enligt planerna.
Bokslutet visar ett minus på drygt 1.100 euro. Underskottet beror på att planteringar och markberedning, som skötts i föreningens regi, har minskat efter några intensiva planteringsår som blev följden efter stormen Alfrida år 2019.
Ett par ljusglimtar noteras för det gångna året: Virkespriserna på Åland höjdes, skador förorsakade av granbarkborrar minskade och intresset för de kurser, som föreningen ordnade, var stort.
Under de kommande åren kommer fokus att ligga på plantskogsröjning. Enligt nya siffror från riksskogstaxering är behovet 1.200 hektar per år och under år 2024 kom man bara upp i 654 hektar.