Vid årsskiftet tog Anette Stenman officiellt över det jordbruk som pappan Göran Stenman har drivit sedan 1987. Den 23-åriga Övermalaxbon ska profilera sig som spannmålsproducent med havre som huvudsaklig gröda.
Odlingssäsongen 2019 blir ett intressant och speciellt kapitel för den unga jordbrukaren Anette Stenmans del. Generationsväxlingen i samråd med pappan Göran Stenman är avklarad. Från och med den första januari är det därmed Anette Stenman som officiellt ansvarar för verksamheten vid familjejordbruket i Tjärlax, Närpes.
– Växlingen har gått riktigt smidigt för vår del – mycket tack vare en lokal bankjurist som vi har anlitat, säger Göran Stenman som själv har varit spannmålsproducent sedan 1987.
– Fram till 2007 hade jag också hönsfarmning som näring. Jag lade dock ner den sysslan när lönsamheten blev för svag, tillägger Göran Stenman.
På en tavla i hemmet i Tjärlax har Göran Stenman en släkttavla som informerar om att jordbruk har bedrivits på det egna hemmanet sedan 1774. Han säger att verksamheten egentligen är äldre än så. Att vaska fram information om dessa tidevarv skulle emellertid förutsätta arkivforskning i Stockholm.
Närvårdare som studerar till lantbruksföretagare
Anette Stenman är i praktiken nionde generationens jordbrukare. Hon har 28 hektar åkermark till sitt förfogande i närheten av sitt barndomshem.
– Så mycket konkret erfarenhet av jordbrukandet har jag ännu inte. Jag är förstås uppvuxen i den här miljön och har så att säga fått det hela med modersmjölken. Jag tycker samtidigt om att lära mig mera om jordbruket hela tiden. Jag kan alltid fråga råd av och få hjälp av pappa som har lång erfarenhet av området. Min sambo i Övermalax är för övrigt aktiv spannmålsodlare, säger Anette Stenman.
Anette Stenman är något av en mångsysslare till sin natur. Hon är utbildad närvårdare och till vardags anställd inom den ambulerande hemvården i Malax. Att utföra ytbehandlingsarbeten är en annan nisch för henne.
För att förkovra sig inom jordbrukets mångfasetterade värld vuxenstuderar Anette Stenman för närvarande till lantbruksföretagare vid YA i Gamla Vasa.
– Jag siktar på att kunna avlägga min examen inom kort. Det är endast en bedömning som återstår av studierna. Vuxenstudierna tar cirka 1,5 år i genomsnitt och inkluderar bland annat närstudier en gång i veckan under ett års tid.
– Till uppgifterna hör också exempelvis att göra en affärsplan för det egna jordbruket. Förra året var YA-läraren Roger Frants med som observatör när jag gjorde såningsarbeten i Tjärlax, fortsätter Anette Stenman.
Hellre torka än regn
Ännu får vi vänta på våren ett tag. Vad har du för vibbar inför årets produktionssäsong?
– Förhoppningsvis regnar det lite mer än ifjol då det var synnerligen torrt. Det skulle vara nyttigt, säger Anette Stenman omgående.
– Hellre väljer jag torka än alltför regnigt väder. Fjolårsskörden blev för vår del helt skaplig i varje fall. Det berodde på att åkerarealen som vi nyttjar till betydande del består av lermark som tål torka effektivt, säger Göran Stenman.
På de Stenmanska fälten odlas det mest havre, men också korn. Att det rör sig om gammal havsbottensmiljö innebär samtidigt att marken är bördig.
– Om det vore möjligt skulle vi tänka oss att helt specialisera oss på havre. Förra årets havreskörd riktade vi till de havrelaster som fraktades till kontinenten från hamnen i Kristinestad. De pågående satsningarna på exporthavre i Sydösterbotten är verkligen välkomna – inte minst med tanke på den tröga prisutvecklingen på hemmamarknaden, säger Göran Stenman.
Inga visioner om heltidsjordbruk
Det faktum att det geografiska avståndet mellan nuvarande hemmet i Övermalax och sädesfälten i Tjärlax är cirka 70 kilometer blir en extra utmaning för Anette Stenman.
– Jag kommer att vara tvungen att pendla en hel del mellan orterna. Vid behov har jag möjlighet att övernatta i föräldrahemmet i Tjärlax.
Den jordbruksproduktion som Anette Stenman bedriver är inte tillräckligt omfattande för att hon ska kunna sadla om till en tillvaro som jordbrukare på heltid.
– Jag kommer att fortsätta med mitt arbete inom hemvården och även ägna mig åt skiftesarbete under odlingssäsongen. Det är bra att ha flera ekonomiska ben att stå på, säger hon.
Ofta är möjligheterna att åstadkomma ökad spannmålsproduktion kringskurna av praktiska skäl.
– Att få tag i extra åkermark är inte lätt idag. Det är sällan som några lägenheter är till salu, säger Göran Stenman.
– Dessutom borde tilläggsytorna helst finnas inom räckhåll nära hembyn, kommenterar Anette Stenman.
Har inte funderat på eko
Hur ser du på den ekologiska trenden inom jordbruket?
– Det är konventionell produktion som gäller för min del. Jag har inte alls funderat på ekoalternativet. Visst kan det vara bättre lönsamhet på den ekologiska sidan. Men samtidigt innebär det mycket extra arbete och utmaningar för ekoproducenternas del.
– För att kunna övergå till ekologisk produktion borde vi helst bedriva djurhushållning så att vi automatiskt skulle ha tillgång till gödsel, inflikar Göran Stenman.
Hur vore det att odla specialväxter såsom oljeväxter eller proteingrödor?
– Jag har inga sådana planer för tillfället. Min sambo har tidigare testodlat bondbönor. Men han kommer inte att fortsätta under det här året, säger Anette Stenman.
Hur upplever du byråkratin inom dagens jordbruk?
– Visst är det mycket pappersarbete att bita i. Ibland känner man sig som en kontorsjobbare. Blanketterna kan kännas något krångliga att fylla i. Bokföringsjobbet har jag överlåtit åt pappa, säger Anette Stenman.
– Blankettbiten är smidigt rutinarbete för mig nuförtiden. Efter EU-inträdet i mitten av 1990-talet sände Närpes När-TV programmet ”Blankett-TV” för att upplysa jordbrukarna om hur man fyller i blanketterna, säger Göran Stenman.
