Vänner av saftiga biffar ska också i framtiden njuta av måltiderna utan dåligt samvete för klimatet. I Australien presenterades nyligen en emissionsfattig nötstek från boskap som matas med ett tillskott av havsalger. Biffen uppges vara lika god och saftig som tidigare.
Algfodret har utvecklats av företaget FutureFeed med stöd av den australiensiska branschorganisationen Meat and Livestock Australia (MLA). Enligt FutureFeed kan en fodertillsats av havsalger sänka metanutsläppen med mer än 80 procent.
För ändamålet används rödalgen Asparagopsis, som på ett naturligt sätt förhindrar metanbildningen hos boskap. Fodret hämmar bildningen av ett bestämt enzym i samband med matsmältningen.
Det är alldeles otroligt. Vi kan redan se fram emot en vetenskaplig lösning som inom en snar framtid går att omsätta kommersiellt, kommenterar VD Regan Crooks vid FutureFeed i ett pressmeddelande från MLA.
Utfodringen av boskapen med alger lämnade ingen som helst bismak i köttet. Provsmakarna kunde inte notera några förändringar. Enligt Crooks erbjuder det nya fodret en klimatskonande lösning för köttbranschen.
Livsmedelskedjan Woolworth i Australien har investerat i projektet, eftersom koncernen noga följer utvecklingen av uthålliga livsmedel. Enligt Woolworth-chefen Anna Speer är det möjligt att de nya biffarna kan saluföras i butikerna redan inom detta år.
Testas också hos mjölkkor
Flera nya studier i laboratoriemiljö har visat att tillsats av makroalger Asparagopsis taxiformis har medfört en tydligt minskning av metanproduktionen. Några studier tyder på en minskning med upp till 99 procent, uppger Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
Förra året lanserades en studie från USA där mjölkkor hade utfodrats med algen Asparagopsis dramata i tre veckors tid. Resultaten visade att algen minskade metanproduktionen med upp till 42 procent per kilo foder.
De metanbildande mikroberna, så kallade metanogener, står för hela metanbildningen. Korna har i egenskap av idisslare en unik förmåga att omvandla fiberrikt foder till mjölk och kött. Problemet är att denna jäsprocess bildar metan som slutprodukt.
Vid SLU pågår ett projekt där rödalgens effekt på metanproduktionen och fodrets smältbarhet testas hos svenska mjölkkor. Enligt forskarna blir det intressant att se algens effekter hos mjölkproducerande kor med typisk nordisk foderstat.
Inom ramen för studien kommer forskarna att mäta effekterna av algen Asparagopsis taxiformis i ett försök där algen ges till mjölkkor i under två månader. Detta gäller särskilt påverkan av kornas metanproduktion fodret med avseende på kornas matsmältning.
Parallellt vill forskarna ta reda på om brom hamnar i mjölk, urin eller gödsel. Enligt forskaren Rebecca Danielsson ska olika infallsvinklar ge nya insikter om den slutliga effekten av Asparagopsis taxiformis påverkan av metanproduktionen hos mjölkkor.
Holländsk metod ska också prövas
I Nederländerna har ett konsortium kring universitetet i Wageningen hunnit rätt långt med sitt metanhämmande ämne Bovaer, som enligt tillverkaren reducerar kornas metanutsläpp effektivt. Ämnet bryts ned i kons matsmältningssystem.
Meat and Livestock Australia bekräftar att de första försöken med Bovaer i Australien har givit lovande resultat. Ett tjugotal djur i en feedlot har utfodrats med Bovaer i varierande mängder.
Metanreduktioner mellan 60 procent och 90 procent har uppmätts i försöket. Den nederländska tillverkaren DSM uppges förbereda en introduktion i Australien, som i så fall skulle bli en av de första marknaderna för en kommersiell användning av Bovaer.
Danska forskare vid Aarhus Universitet utvecklar fortfarande med en ännu hemligstämplad substans som blandas i fodret. Substansen med arbetsnamnet ”X” kan enligt uppgift nästan fullständigt stoppa metanbildningen om det blandas i djurfoder.
Ämnet uppges blockera en enzymprocess som förvandlar koldioxid och väte till metan. Försöken har bekräftat att metanbildningen hos korna stoppas då ämnet tillförs via kornas foder.
Projektet väckte stor uppmärksamhet då forskarna glättade på hemligheten i samband med en pressinformation. Några detaljer har emellertid ännu inte givits ut. Forskarna ska ytterligare utreda substansens effekt på korna.