SLC:s trädgårdsutskott tajmade in sitt besök på Åland så bra att medlemmarna i måndags fick träffa Ålands Trädgårdshall ÅTH:s blivande direktör Tatjana Aminoff när hon var första dagen på sitt nya jobb i Jomala Gölby.
– Erfarenheten har lärt mig att det på grund av säsongsvariationer tar ungefär ett år innan man börjar få ett hum om ÅTH:s hela verksamhet, kommenterade nuvarande chefen Tord Sarling, som trots den hägrande pensionen lovat stanna kvar som stöd en dag i veckan till årets slut.
Trädgårdsutskottets medlemmar och alldeles särskilt Närpes Grönsakers vd Tomas Lindfors hade förstås många gemensamma frågor och problem att ventilera med ÅTH.
Och grönsaksodlaren Pontus Grunér som är med i Ålands producentförbunds trädgårdsutskott ville genast från början framhålla hur viktig ÅTH är för odlarna redan med tanke på fraktkostnaderna.
– Ja, det blir ju ett helt annat pris per enhet om man skickar 200 pallar i stället för en, kommenterade Sarling.
Svårt kunna höja fastslagna priser
I stor sett är Sarling nöjd med ÅTH:s samarbete med landets stora handelskedjor.
– Men ibland ställer kedjornas nya krav på t.ex. emballage till det för oss genom att skapa investeringsbehov och öka de löpande kostnaderna.
Ett stort bekymmer enligt Sarling är framför allt möjligheten att få ut ett högre pris ifall odlarnas kostnader stiger under odlingssäsongen när priset kanske har slagits fast redan föregående höst.
– Om man som enda leverantör ställer frågan blir svaret alltid att ingen annan har begärt höjning. Och vi kan ju inte kontakta de andra och be dem föra fram sina kostnadsökningar samtidigt, för då blir det fråga om kartell, säger Sarling.
Vissa producenter ser affärskedjornas ”private label” som ett problem.
– Våra erfarenheter av private label ändå är övervägande positiva, konstaterade Sarling.
Extrastort svinn för ekoprodukter
Ålands producentförbund ÅPF:s nya vd Pia Eriksson, som tillträdde i början av mars, har redan hunnit reta upp sig på att åländska storkök hävdat att det inte finns åländsk potatis att köpa.
Tord Sarling berättade att ÅTH inte längre säljer till enskilda storkök, men förklarade att storköken kan ha grossister som för enkelhetens skull köper alla sina varor från samma företag, som kan leverera utländska grönsaker och andra varor året runt.
Pia Eriksson har också märkt att efterfrågan på ekologisk produkter verkar minska och Sarling påpekade att svinnet verkar vara ett särskilt stort problem för exempelvis ekologiska rödbetor i lösvikt och många andra ekoprodukter.
– Om svinnet för en vara blir för stort plockar handeln helt enkelt bort den produkten från sitt sortiment.
Tacksamt hatobjekt
All byråkrati som omger jordbruket och all livsmedelsproduktion är förstås ett gemensamt hatobjekt för odlarkåren.
Trädgårdsutskottets ordförande Mikael Lundell stack ut hakan och tyckte att det enbart skapar onödig byråkrati när Åland inom EU har ett eget jordbruksprogram, som ändå är i stort sett likadant som på fastlandet.
Lundells satsning på ett vindkraftverk för sin växthusanläggning på Simskäla i Ålands norra skärgård blev som exempel både fördröjt och betydligt dyrare på grund av motstånd från landskapets miljöbyrå.
– Självstyrelsen kostar stora pengar, men till vilken nytta för oss odlare, frågar sig Lundell.
Inte bara bada bastu
På Simskäla presenterades Lundells vindmölla av projektledaren Henrik Lindqvist och Mikael Lundell berättade om sin 10.000 kvadratmeter stora växthusanläggning, där nypotatis och vårlök som drivs upp med LED-belysning just nu är aktuella grödor.
– Mikaels satsning i ett eget vindkraftverk är imponerande. Det är alltid intressant och nyttigt för utskottsmedlemmarna att göra studiebesök till regionerna och bekanta sig med olika odlingar och vilka utmaningar och möjligheter som finns, påpekar SLC:s trädgårdsombudsman Johanna Smith.
Övernattningen på Simskäla skedde i turiststugor som ägs av Paul-Mårten Sjölund, som till vardags är odlingschef på ÅTH. Han är dessutom grönsaksodlare och fårfarmare och därmed en värdig representant för åländskt mångsyssleri.
Hos Sjölunds fick utskottets medlemmar inte bara bada bastu utan kunde också ta sig ett dopp i det iskalla Norrhavet, som via ett 25 kilometers rörsystem med cirkulerande glykol täcker över 90 procent av värmebehovet för Lundells växthus.