Ålands nygamle näringsminister Fredrik Karlström lyfte fram tre punkter när han på Luciadagen presenterade den nya landskapsregeringens program på ÅPF:s höstmöte. Närproducerade varor ska prioriteras till offentliga kök, minst samma konkurrensvillkor ska gälla som för motsvarande lantbrukare i Finland och LBU-programmets fokus ska ligga på företagens möjligheter att skapa värdeförädling.
Karlström tog genast i början av sitt tal tjuren vid hornen beträffande den misstro som funnits mot honom inom bondeleden och konstaterade att hans återkomst i politiken ”kanske inte är vad ni önskar er mest av allt”.
Han trodde också att flera i publiken är besvikna på centern i allmänhet och honom i synnerhet för att han kom in i regeringen igen. Därför började han med att säga ”ursäkta och förlåt” om någon anser sig ha blivit illa bemött av honom personligen eller via den politik som han tidigare varit delaktig i.
– Jag har alltid sett lantbruket som en framtidsbransch på Åland. Jag respekterar otroligt det hårda arbete jag vet att ni utför och anser att politiker har till uppgift att skapa så bra förutsättningar som bara är möjligt med de begränsade resurser som vi förfogar över för alla näringsgrenar.
Lovar lyssna mer och prata mindre
Under de fyra år han varit borta från politiken tror sig Fredrik Karlström ha blivit ”lite klokare, förståndigare och ödmjukare inför det kommande arbetet som jordbruksminister”.
– Jag inser bland annat att jag har två öron och en mun och jag har den här gången för avsikt att lyssna mer än prata.
Men han beklagade att varken politiker eller tjänsteman på Åland kan trolla och göra precis vad de vill inom EU:s komplexa och snåriga jordbrukspolitik, som inte är anpassad för små självstyrande områden eller mindre gårdar med mängder av små skiften.
Men det åländska jordbruket har enligt Karlström de senaste åren visat upp en ”strålande förmåga” att hanterat krissituationer, som när marknaden kollapsade i Ryssland, Orklas chipsfabrik i Saltvik Haraldsby hotades av nedläggning och extremväder som stormen Alfrida eller förra sommarens torka medförde.
Näringsministern berömde också fruktodlingens utveckling för att kontinuerligt förbättra kvaliteten samt utveckla nya innovativa produkter för att hantera sämre klassad frukt. Han pekade också på potatis- och lökodlarnas investeringsvilja för att förbättra skördarna och kvaliteten, Ålands Trädgårdshall ÅTH ”som ständigt jobbar med förbättrad paketeringsteknik och nya och mer varierade sorter”.
– Djurproduktionen tar ett stort ansvar för bevarande av det åländska landskapet genom aktiv betesdrift och skapar förutsättningar för vår viktiga livsmedelsindustri inom mjölk och kött, påpekade Karlström och hänvisade också till alla ”nyetablerade unga lantbrukare som bidrar med nytänkande och innovationer”.
Fokus på närmaten och vidareförädling
Karlström konstaterade att han naturligtvis inte kan garantera att inga nya kriser kommer att uppstå.
– Men oavsett vad som händer i framtiden kan jag garantera att vi människor kommer att behöva äta flera gånger om dagen.
En lokal produktion av råvaror som levererar till livsmedelsindustrin eller produkter som vidareförädlas via restauranger och gårdar har därför framtiden för sig.
I det sammanhanget hänvisade Karlström till den nya landskapsregeringens målsättning att närproducerade varor och åländska produkter ska profileras mer vid upphandling av råvaror till Ålands offentliga kök.
Minst samma konkurrensvillkor som för motsvarande lantbrukare i Finland skall gälla och ”LBU-programmets fokus ska ligga på företagens möjligheter att skapa värdeförädling och ge konkurrenskraftiga förutsättningar för hållbara och lönsamma jordbruksföretag oavsett storlek”
Bort med bönders ”våta trasmatta”
Enligt Fredrik Karlström är det en ”felaktig uppfattning” att han bara vill se stora gårdar.
– Visst finns det stordriftsfördelar, men det finns även många exempel på mindre gårdar som satsat mer på ny teknik, mer på förädling och gårdar som har fantastiska produkter, snyggt förpackade och som berättar en historia som lyfter hela Åland.
För ett blomstrande Åland är en bra jordbrukspolitik nödvändig, men Karlström betonade att det ändå är jordbrukarna själva och ingalunda jordbrukspolitiken, näringsministern eller näringsavdelningen som ska utveckla lantbruken.
Som näringsminister lovade han ändå att bekämpa krånglig byråkrati och svårtolkade system som ”dödar kreativitet och blir som en våt trasmatta hängande över axlarna på lantbrukarna”.
Fredrik Karlström belönades med applåder när han i slutet av sitt tal betonade att lokalproducerad, sund och säker mat producerad på ett klimatsmart sätt ”av bönder i världsklass” har framtiden för sig.
– Jag hoppas att ni ger mig förtroendet och möjligheten att få vara med att skapa en framtidstro och optimism i det åländska lantbruket och att ni om fyra år, gärna ser mig på posten en gång till.