Med hjälp av två mjölkgårdar gör Ålands Hushållningssällskap under sommaren en utvärdering av vilka effekter man får genom att bevattna vallar.
– Projektet undersöker lönsamhet, skördeavkastning och andra viktiga parametrar som påverkar fodrets kvalitet och kvantitet, berättar hushållningssällskapets/Pro Agrias husdjursrådgivare Carin Ekström.
Hon hänvisar till att den extremt torra sommaren 2018 som visade på ett växande behov att bevattna också vallar. Det året måste många djur slaktas på Åland trots att betydande mängder foder importerades från finländska fastlandet.
Också 2019 och 2020 var så torra år att de enligt Ekström i viss mån medförde skördebortfall.
– Behovet av bevattning finns mer eller mindre varje säsong. Vallskörden är den största grödan på Åland och grundstenen i djurproduktionen, påpekar hon.
Regnfattiga somrar också på Gotland
Det praktiska arbetet med testförsöket ”Bevattning av vall” görs av agronomstudenterna Carl Andås och Jakob Nygårds från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Uppsala.
Själva verkar killarna inte se uppdraget på Åland som någon straffkommendering, trots att likadana projekt i sommar genomförs ”hemma” på Gotland samt utanför Kalmar på Sveriges sydostkust samt i Skåne.
– Alltid finns det möjlighet att lära sig något nytt. Förhållandena på Åland och Gotland är också väldigt likartade med regnfattiga somrar, säger Calle Andås.
Han studerar till markväxtagronom och är den som ansvarar för projektets odlingstekniska del.
Jakob Nygårds som läser till agronom med inriktning på ekonomi ska göra den matematiska utvärderingen av bevattningens lönsamhet.
– En komplicerad sak där många olika faktorer måste beaktas, betonar Carin Ekström.
Samma testmetod används i Sverige
Under våren och långt in i maj fick Åland i år mera regn än vanligt. Men under de heta dagarna i slutet av juni har torkan blivit märkbar. Trots lite regn natten till onsdag är det fortfarande mycket torrt i de åländska markerna.
Bevattningsförsöket och utvärderingen på Åland sker enligt exakt samma metoder som SLU tillämpar i Sverige.
Efter den första vallskörden har Calle Andås och Jakob Nygårds en gång i veckan gjort mätningar av fukthalten på båda bevattnade och obevattnade vallar hos Tommy Eriksson på Boda Mjölk Ab i Hammarland.
Med i försöket är också Tomtens Mjölk Ab i Saltvik. Bolagets vd Leif Hagberg har varit en föregångare på Åland med vallbevattning och i år siktar gården på att ta fyra vallskördar.
Mäter fukthalten på 4 olika nivåer
På provfälten mäts markens fukthalt på tre bevattnade och tre obevattnade platser för att få en uppfattning om bevattningens effekt.
– Den regnrika våren gjorde att det inte fanns några skillnader inför första skörden. Nu har vi sett att gräset börjat torka där fältet är obevattnat så vi utgår ifrån att vi kommer att se någon skillnad nu, säger Carin Ekström.
Från de sex provytorna tas senare i sommar 0,25 kvadratmeter stora provskördar vars värden sedan förstoras upp till större yta. Proven tas med samma stubblängd som vid normal vallskörd innan gräset vägs, torkas och vägs sedan på nytt för att få fram torrsubstansen.
Självfallet görs också kvalitetsanalyser för att få fram skillnader mellan det bevattnade och obevattnade fodret.
Med markfuktmätaren Delta-T PR2 Profile Probe avläser Calle markens fukthalt med en decimeters mellanrum ner till 40 centimeters djup. I tisdags visade exempelvis ett av de bevattnade provställena 20,9 procents fukthalt tio centimeter ner i marken mot bara 9 procent på det obevattnade området.
– Det ska bli intressant att se om det finns botaniska skillnader mellan de obevattnade och bevattnade delarna av fälten. Lusern har djupa rötter och blir kanske mer konkurrenskraftig i det obevattnade ledet medan det kanske finns mer vitklöver i det bevattnade. Det ser vi när Calle och Jakob tittat närmare på detta, kommenterar Carin.
Bevattning, köpfoder eller färre antal djur?
Avgörande är bland annat vilka kostnader odlaren har för att bevattna sin vall, men enligt Jakob Nygårds är tumregeln att det behövs minst 25 procent större skörd för att det ska löna sig att vattna vallen.
Vid bevattning kan man förvänta sig en högre skörd vilket gör att man kanske ser det som en möjlighet att ha fler kor.
– Men i Sverige har gårdar som bevattnar sina vallar i stället minskat antalet kor så att de motsvarar antalet hektar vall som de kan bevattna. Det är den bevattnade arealen som bestämmer, förklarar Carin.
Vad som är lönsammast för en gård beror på väldigt många faktorer och handlar om beräkningar i den högre matematiska skolan.
Med 20 augusti som preliminärt datum kommer hushållningssällskapet att ordna ett informationstillfälle där de åländska försöksresultaten presenteras för alla som är intresserade av bevattningsfrågor.