Det nya finländska lagförslaget om djurens välfärd som kan bli gällande också på Åland föreslås bland annat medföra ett uttryckligt förbud för de virtuella halsband som Ålands Hushållningssällskap vill demonstrera. Men ÅPF:s vd Sue Holmström har fått löfte om att också djurhållare med produktionsdjur ska bli hörda när landskapsregeringen anpassar den nya djurskyddslagen till åländska förhållanden.
Det har länge varit ett önskemål från Ålands Producentförbund att Finlands kommande lag om djurens välfärd ska tas i bruk som så kallad blankettlag på Åland, trots att självstyrelsen ger befogenhet att stifta en helt egen djurskyddslag inom EU-direktivens ramar.
Landskapsregeringen ser det också som mest praktiskt att Åland drar nytta av det omfattande utredningsarbete som redan gjorts på fastlandet och låter den nya rikslagen om djurens välfärd utgöra stommen också för det framtida åländska djurskyddet.
Landskapsregeringens tillfälliga veterinär Laura Ölander har sedan februari i år jobbat med frågan och för ett par veckor sedan fastställde ansvarige ministern Christian Wikström närmare direktiv för den fortsatta beredningen.
Lagtinget avgör i sista hand om rikets djurskyddslag ska tas som blankettlag för Åland.
Hund, katt och hästar står först i turordning
Landskapets förslag till ny lagstiftning ska enligt direktivet vara klart före utgången av 2024, men förutom själva lagtexten blir det också djurartsspecifika förordningar om skötsel och hållning av djur. Dessa regler ska kunna tas i bruk redan innan den nya djurskyddslagen har trätt i kraft på Åland.
– De åländska förordningarna kan förnyas efterhand som den nya lagen och djurskyddsförordningarna tas i bruk på fastlandet. Men systemet blir ändå flexibelt eftersom det åländska regelverket inte direkt blir sammankopplat med rikets lagstiftning, heter det i ministerns beslut.
Enligt projektdirektivet ska de första nya djurskyddsreglerna handla om hundar, katter och hästar eftersom den ägargruppen är störst på Åland. De nuvarande djurskyddsreglerna anses särskilt bristfälliga beträffande dessa djur, som det finns väldigt många av på Åland och som dessutom ofta kräver både tillsyn och åtgärder av veterinärer och övervakande myndigheter.
Först på fjärde och femte plats i turordningen kommer nötkreatur och får före gruppen smådjur för sällskap och hobby (exempelvis kanin, gnagare och reptiler) samt övriga djur som en sjätte grupp.
Sue Holmström betonar att även de djurartsspecifika förordningarna borde följa rikets lagstiftning.
– Eftersom Åland främst handlar med Finland är det mot den marknaden som vi konkurrerar. Utan att våra producenter ersätts för merkostnaderna kan vi inte ha hårdare krav och detaljregler än man har på fastlandet, påpekar Holmström.
Djurens fem friheter
Ambitionen enligt det fastslagna åländska projektdirektivet är att ta fram en av Nordens bästa djurskyddslagstiftningar för såväl djur som djurhållare.
Lagstiftningen ska utgå från djurens fem friheter: 1) frihet från hunger och törst, 2) frihet från obehag, 3) frihet från smärta, skada och sjukdom, 4) frihet att utföra naturliga beteenden samt 5) frihet från rädsla och oro.
Avsteg från dessa friheter förutsätter ett ”tvingande allmänintresse”.
Den nya lagstiftning som tas fram ska vara ändamålsenlig, effektiv och proportionerlig och utan onödiga administrativa pålagor.
Lagförslaget om djurvälfärd som nu behandlas i riksdagen innehåller skrivningar som enligt Laura Ölander skulle förbjuda användningen av elhalsband för så kallad virtuell stängsling, vilket Ålands Hushållningssällskap har ansökt om att få demonstrera i samarbete med åländska djurhållare.
Tillsynsveterinär ett specialintresse
Sedan februari i år har Laura Ölander som tillfälligt anställd veterinär vid landskapsregeringen bland annat jobbat med hur den finländska lagen om djurens välfärd ska anpassas till åländska förhållanden.
Hon är hemma från Nagu i Åbolands skärgård och de första åren efter veterinärutbildningen i Helsingfors arbetade hon i som vikarierande kommunalveterinär framför allt i svenska Österbotten och skötte då många produktionsdjur.
Åren 2015-2022 jobbade hon som tillsynsveterinär i Kouvola med 300-400 djurskyddsinspektioner per år inom alla djurslag. Hon var med också med och grundade Finlands tillsynsveterinärförbund och nu är hon som medlem i Finska veterinärförbundets utbildningsutskott ansvarig för tillsynsveterinärsektionen.
– Privat håller jag på med hundar. Jag har också ridit rätt mycket och under mitt år som utbytesstudent i Australien jobbade jag med får och köttboskap på en stor gård, berättar hon.