Intresset verkar stort för att åter börja med sockerbetsodling i större skala på Åland. 25 odlare har anmält sitt intresse inom SLC:s pågående kampanj för att utröna intresset eftersom sockerbruket i Säkylä norr om Åbo vill ha mera inhemska betor nu när EU har avskaffat sockerkvoterna.
Den anmälda åländska arealen omfattar 150-200 hektar.
– Nu handlar det framför allt om vilka möjligheter det finns att få transportstöd, säger ÅPF:s vd Sue Holmström som håller i trådarna för Ålands del.
Hon påpekar att det i den nya landskapsregeringens program sägs att förutsättningar för någon form av transportstöd ska utredas.
– ÅPF kommer att sätta ihop en liten arbetsgrupp som ska jobba vidare med saken för att ta fram en riktgivande kalkyl samt utforska möjligheten för sjötransport. Vi ska även kolla upp vilka maskiner som fortfarande finns kvar på Åland.
Också från Ålands Trädgårdshalls sida har det framhållits att konkurrensen hela tiden blir tuffare och att Ålands höga fraktkostnader framför allt riskerar att slå ut den åländska odlingen av sallat och andra ”lätta” grönsaker som ändå kräver stor lastvolym.
Sockerbetsodling för Ålands rådjur
På den ”gamla” tiden före EU-medlemskapet fanns det 70-80 betodlare på Åland och sockerbetorna hörde till mest lönsamma grödorna.
Bland annat var betodlingen populär på lerjordarna i västra Saltvik. Också betodlarna i lilla skärgårdskommunen Sottunga var erkänt duktiga.
De åländska betorna hade den högsta sockerhalten i landet. Men när sockerbruket i Salo lades ner blev fraktkostnaderna för höga när betorna skulle skeppas via Nystad och sen lastas på lastbilar för vidare transport till Säkylä.
Den enda på Åland som de senaste åren odlat betor är Anders Nordqvist i Saltvik Haga. I samarbete med jaktlaget har han odlat sockerbetor som körts till skogs som mat åt rådjur.
– Man vill hjälpa till när man själv är jägare, förklarar han.
Långa kontrakt med prisgaranti
Nordqvist har inte har anmält sitt intresse till ÅPF för att satsa på sockerbetor i kommersiell skala.
Men till skillnad från många andra odlare har Anders Nordqvist kvar sina maskiner för betodling och han kan nog tänka sig att också odla betor kommersiellt.
– Men då måste man få långsiktiga kontrakt så att priset inte sänks efter ett par år.
Förutom transportkostnaderna finns det enligt Nordqvist också många andra frågetecken som exempelvis hur provtagningen ska ordnas och varifrån betorna ska skeppas när den gamla bethamnen i Finström Bartsgårda inte längre finns kvar.
Torr och varm höst ger högre sockerhalt
Några prover på sockerhalterna för de betor som han odlat för rådjuren har Anders Nordqvist förstås inte tagit.
Men han vet att sockerhalten i fjol inte blev särskilt hög, eftersom det var blött och regnigt. Det behövs en torr och varm höst för att sockerhalten ska stiga.
– Allt beror på vädret. Sommaren 2018 var exempelvis så torr att det nästan inte blev någon betskörd alls. Fast lite betor kunde vi nog köra till skogs i alla fall.