Specialodlaren Jonas Lundberg i Finström på Åland ser med viss optimism fram emot den kommande höstens spannmålsskörd.
– Höstsäden ser ganska bra ut och priserna är lite högre än i fjol. Förhållandena var rätt fina under höstsådden och vintern blir ganska kort eftersom den riktiga kylan kom sent.
Mest odlar han höstvete, men också en del råg och ibland också lite korn beroende på marknadsläget.
Det mesta av sin spannmål, omkring åttio procent, säljer Jonas via Ab Lantbruk, men en del levererar han också åt kusinen Kristoffer Lundberg, som driver Haga Kungsgård Mjölk Ab med över 400 mjölkande kor.
För ett par år sedan började Jonas också föda upp tjurkalvar som han köper av Kristoffer, så nu har det förstås blivit en minskad försäljning Ab Lantbruk.
Splittrade åkerskiften försvårar lönsamheten
För åländska förhållanden är Jonas med sina drygt hundra hektar en ganska stor spannmålsodlare.
– Men det är ändå svårt att få bra lönsamhet för spannmålsodlingen på Åland eftersom markerna är uppdelade i många små skiften.
Han vill heller inte skylla dålig lönsamhet enbart på Ålands höga fraktkostnader.
– Många odlare på fastlandet som inte bor strategiskt nära kvarnar och uppköpare kan säkert också ha motsvarande transportkostnader, tror Jonas Lundberg som tidigare suttit i Ålands Producentförbunds styrelse och även representerat ÅPF i SLC:s fullmäktige.
Nu är han med i ÅPF:s spannmålsutskott och även ordförande för Ålands Potatisodlarförening, som tecknar leveranskontrakt med Orklas chipsfabrik på Åland.
Utöver spannmålen odlar Jonas Lundberg nämligen chipspotatis på 25 hektar samt lök på 5 hektar.
– Ännu i år har vi ett gällande prisavtal för potatisen, men nästa vinter väntar nya förhandlingar, berättar han.
Terminssäkrade odlingskontrakt
Ab Lantbruks vd Nina Nyman-Johansson tycker att det är för tidigt att uttala sig om årets åländska spannmålsodling.
– Tills vidare har vi bara tecknat ett fåtal odlingskontrakt jämfört med ett sjuttiotal i fjol.
Däremot är hon glad för att fler åländska spannmålsodlare börjat intressera sig för priserna och även vill terminssäkra sina odlingskontrakt för att gardera sig mot eventuella prissänkningar innan skörden bärgats.
– Det är bra att odlarna håller koll på sin kostnadsnivå. Då blir det lättare för dem att veta vilket försäljningspris de kan vara nöjda med, tycker Nyman-Johansson.
Hon berättar att Ab Lantbruk köper upp all åländsk konventionell spannmål som inte säljs direkt mellan gårdar.
Köper ekospannmål och sköter kalkning
På Åland odlas årligen 500-600 ton ekologisk spannmål som förmedlas av Mats Häggblom på Germundö gård i Saltvik.
Han håller just på att skicka ut förfrågningar till de tjugotalet odlare som tidigare haft kontrakt. Han hoppas och tror på motsvarande mängder också i år trots att prisnivån för den ekologiska spannmålen enligt Häggblom är dålig.
Via Nordkalk i Estland brukar Häggblom varje år också leverera kalk till åländska jordbrukare.
– Det brukar vara ganska lagom med en fartygslast på 2.000 ton, berättar han.
Germundö gård sprider också kalken för de fyrtiotalet beställarnas räkning.
– Alla utom en som själv vill sköta kalkningen.